Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
338
STORHETSTIDEN.
kunde åstadkomma tillräckliga stridskrafter, öfvergick han till det
närgränsande Småland, der han snart lyckades samla en här af unga
bonddrängar, illa utrustade, till stor del utstyrda i skinnpelsar och
träskor, hvarför också danskarne spefullt talade om »bocken och
hans getapojkar). Men med denna här vann han vid Helsingborg
»
(1710) en lysande seger, som den gången räddade fäderneslandet;
danskarne måste nu skyndsamt öfvergifva Skåne, der de sedan aldrig
mer såsom fiender landstigit. Enligt Karls vilja gjordes då hemligen
fredsanbud, till hvilka danske konungen i början ej visade sig ovillig
att lyssna. Rikets tillstånd var icke dess mindre högst sorgligt:
ryssarne eröfrade Viborg, Reval och Riga samt inbröto under grufliga
härjningar i Finland; de tre förbundna makterna tillrustade ett
gemensamt anfall mot Sveriges tyska biländer; och inom riket rasade
en förfärlig pest, som bortryckte en stor del af befolkningen. Rådet,
som på egen hand utan påföljd fört underhandlingar med främmande
makter, sammankallade äfven sjelfmant ett utskott af ständerna för
att öfverlägga om medlen till nödens afhjelpande; men konungen
förbjöd i ett från Bender utfärdadt bref detta och dylika möten,
»helst vi sett», skrifver han, patt den sista ständernas sammankomst
ej har tjent till annat än att så mycket mer upptäcka deras
utblottade tillstånd»,
Karl, som på grund af några turkiska stormäns förespeglingar
qvardröjde i Bender, hade imellertid lyckats förmå sultanen, sin
bundsförvandt, att börja krig mot Ryssland. Turkarne ryckte fram
med en stor här, för hvars rörelser Karl sjelf uppgjort planen, och
hade dervid sådan framgång, att de vid Prutfloden helt och hållet
inneslöto en rysk här, öfver hvilken tsaren sjelf förde befälet. Men
det lyckades tsaren att med eget guld och sin kejsarinnas juveler
muta den turkiske storvisiren, så att denne släppte ryssarne ut och
derigenom gjorde, att hela fälttåget misslyckades. Karl, som i
början byggt stora förväntningar på turkarne samt hoppats att
Stenbock med sin här skulle kunna vara honom till mötes i Polen, der
han trodde sig snart inträffa, såg sig plötsligt besviken. Väl
blef den förrädiske storvisiren straffad, men turkarne slöto (1711)
kort efter händelsen vid Prutfloden fred med Ryssland.
Stenbock hade imellertid med sin här ankommit till Pommern,
der han undsatte det af danskar och saxare belägrade Stralsund.
Men då han förnam, att ej kung Karl här vore att förvänta, drog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
