Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
350
STORHETSTIDEN.
blott dagens timmar utan äfven månens omlopp, hela års- och
tideräkningen äfvensom de »herskande» planeternas vexling enligt
astrologernas system. Men nu var det i olag; ingen urmakare hade på
mer än 100 år vågat lägga sin band dervid; det hade ock egentligen
aldrig blifvit riktigt färdigt. Men Polhammar åtog sig att omarbeta
konstverket: han uttänkte ett sätt att förbinda de många visarne
med hufvudmekanismen och sätta dem i rörelse genom samma kraft
utan tillhjelp af menniskohänder. Detta arbete, som väckte den
högsta beundran, förstördes tyvärr genom eldsvådan 1702.
Polhammar blef efter detta bevis på skicklighet ytterligare
uppmärksammad och använd. För Bergskollegium fick han uppvisa ett
af honom uppfunnet sätt att upphemta malm ur grufvorna. Samma
verk förde malmen från orten i grufvan, der han var bruten, fordrade
honom genom schaktet upp i dagen och fraktade honom sedan till
hyttan, der tunnorna tömde sig genom bottnens öppnande af sig
sjelf, hvarefter bottnen åter slöt sig och tunnorna gingo tomma
tillbaka ned i grufvan för att hemta mera malm. Till allt detta
brukades, i stället för de mer kostsamma och mindre varaktiga linorna,
endast ett par trästänger, som vexelvis gingo upp och ned mot
hvar andra, och vid hvilka tunnorna hakades. Karl XI fattade till
denna uppfinning så stort välbehag, att han utnämnde Polhammar
till bergsmekanikus.
År 1694 företog Polhammar, för att vidga sina insigter, en
resa genom Tyskland, Holland, England och Frankrike. I Paris
sysselsatte sig då åtskilliga matematiker med att konstruera ett ur,
som skulle visa olika folks sätt att beräkna timmarne och jämväl
skulle slå de samma, men började misströsta om arbetets
verkställbarhet. Polhammar lät nu genom svenska sändebudet i Paris gifva
till känna, att han åtoge sig företagets utförande. Han förfärdigade
också genast en modell, genom hvilken den svåra uppgiften nöjaktigt
löstes. Efter denna modell gjordes ett ur, hvilket franske konungen
som äreskänk öfversände till turkiske sultanen.
Då Polhammar (1697) återkommit till Sverige, föreslog han
stiftandet af ett »laboratorium mechanicum», i flere delar en förebild
för det senare inrättade teknologiska institutet. Karl XII, som då
uppstigit på tronen, omfattade planen med synnerligt välbehag;
kriget afbröt imellertid denna anstalts löftesrika verksamhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
