- Project Runeberg -  Läsebok i svenska historien /
365

(1877) [MARC] [MARC] Author: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ARVID HORN.
365
till förbund för att kunna begagna dess biträde mot Ryssland; denna
uppgift innebar för krigspartiet inom riket något lockande, helst
fråga var om att understödja en man, som en gång förut blifvit
genom svenska vapen upphöjd på tronen. Arvid Horn, ehuru ej
bestämdt motsättande sig nämnda förslag, fordrade dock bindande
säkerhet för, att Frankrike skulle uppfylla sina till Sverige gifna
löften och uppehöll derigenom saken, tills (1734) en ny riksdag
hunnit sammanträda. Bland ständerna, synnerligen krigsbefälet och
den yngre adeln, rådde en krigisk stämning och ifver för det franska
förbundet. Horn såg sig derför efter riksdagens slut nödsakad att
afsluta en subsidietraktat med Frankrike, men för att afvärja
krigsfaran förnyade han äfven samtidigt ett äldre förbund med Ryssland;
Sverige afhöll sig också från inblandning i kriget. Stanislav, som
den polska riksdagen utropat till konung, fick äfven denna gång se
kronan öfvergå i en mäktigare medtäflares händer.
Arvid Horns förfarande väckte imeilertid lifligt misshag hos den
franska styrelsen, som på grund deraf äfven vägrade att godkänna
det ingångna subsidiefördraget. Sinnena uppretades derför älven
här i Sverige mot Horn och hans anhängare, hvilka man nu kallade
»ryssvänner»; konungen hade en gång benämnt dem „nattmössor»,
och med namnet mössor började de snart allmänneligen betecknas.
Krigsvännerna, i spetsen för hvilka stodo grefvarne Karl Gyllenborg
och Karl Gustaf Tessin, började såsom igenkänningstecken bära
prydnader i form af en hatt och kallades i följd deraf hattar.
På riksdagen 1738 hade hattarne gifven öfvervigt. Till
landtmarskalk valdes Tessin. Sekreta utskottet afslöt genast ett nytt
subsidiefördrag med Frankrike och bragte Sverige i spändt
förhållande till Ryssland och England. Horn, hvilken nu såg den politik
öfvergifven, som han så länge följt, tog afsked från sina ämbeten.
Redan hans höga ålder ban var 72 år gammal kunde dertill
utgöra tillräckligt skäl. Han drog sig undan till sin egendom
Ekebyholm, der han (1742) afled. Sex af hans anhängare bland
rådsherrarne blefvo af ständerna »entledigade» från sina ämbeten.
Arvid Horn hade en ståtlig, vördnadsbjudande gestalt. Sinnets
medfödda häftighet dämpade han med en manlig sjelfbeherskning,
som åt hela hans uppträdande gaf prägeln af en allvarlig värdighet.
I sitt lefnadssätt bevarade han forntidens enkla seder; då han for
ut, medförde han penningepåsar för allmosors utdelande; han bad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:52:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/solasesvhi/0373.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free