Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
378
FRIHETSTIDEN.
byta öfverbefälhafvare, bland hvilka Hamilton och Lantingshausen
voro de driftigaste, redan i början af kriget öfvergifva den stolta
fälttågsplan, som man uppgjort, och söka skydd bakom Stralsunds
fästningsverk. Under de följande åren gjorde svenskarne om
sommaren vågra ströftåg in på preussiskt område och lyckades äfven
sätta sig i besittning af Usedom och Wollin — en vapenbragd af
Fersen; men vid vintertiden drogo de sig bakom gränsfloden Peene.
Några fältslag förekonimo aldrig, men i skärmytslingar och mindre
strider gåfvos imellertid då och då prof på gammaldags svensk
tapperhet. Freden slöts i Hamburg (1762) utan landafträdelse å
någondera sidan. Konung Fredrik yttrade försmädligt om denna
kamp, att han ej ville anse den som ett krig utan blott som ett
slagsmål vid gränserna.
Till den långa riksdag, som sammanträdde 1760, skyndade flere
adliga officerare utan tillåtelse från Pommern, medan kriget ännu
pågick. Också var den strid, som här börjades, för riket af vida
större vigt än kriget mot den preussiske konungen. Mösspartiet,
som egde sin hufvudstyrka i preste- och bondeståndet, då hattpartiet
egde sin hos adel och borgare, började åter höja sitt hufvud; man
kräfde ansvar för det utan ständernas hörande började kriget, för
de stora summor, det kostat, och snart äfven för andra bland
motpartiets åtgärder. Bland riksdagens ledande män framstod i synnerhet
den ränkfulle Pechlin, hvars partiställning dock ännu var tämligen oklar.
Hattarne sökte mer och mer sin hjelp i förening med hofpartiet,
men vunno dermed föga. Först 1762 åtskildes ständerna.
På den följande riksdagen (1765) hade mössorna afgjordt
öfverhand och begagnade sin makt med skoningslös stränghet. Sex
rådsherrar, som tillhört det besegrade partiet, afsattes; förbindelsen
med Frankrike afbröts, och man började i stället närma sig
Ryssland, England och Danmark. Yttranderätten, som hattarne inskränkt,
återgafs, på grund hvaraf man (1766) utfärdade den första
tryckfrihetsförordning. En sträng sparsamhet infördes i statshushållningen;
räfst anstäldes med missbruk och underslet, som under den
föregående tiden blifvit begångna. Men genom den tvära öfvergången
från slösande frikostighet till nidsk hushållning ledo handel och
näringar stor skada. De statsanslag, som hittills kommit åtskilliga
näringsgrenar till godo, indrogos på en gång; de lån, som förut
med frikostighet utdelats, återkräfdes nu utan eftergift, och utsigten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
