Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JONAS ALSTRÖMER.
379
att erhålla nya sådana upphörde; denna hushållsaktighet hade till
stor del sin grund i de stora skulder, som kriget åsamkat riket och
till hvilkas gäldande ständerna vidtogo kraftiga åtgärder. Men då
nu de konstlade stöd, som upprätthållit fabriksindustrien,
undanrycktes, syntes denna till en början helt och hållet gå under; ett
stort antal fabriker måste nedläggas, de dyrbara maskinerna såldes
för vrakpris, och många arbetare utvandrade. Genom den på många
håll rådande nöden vållades missnöje med sjelfva regeringssättet.
Folket började ledsna vid partistriderna; missbruk och
godtycklighet funnos ock i mängd att klandra; de »maktegande
ständerna», hvilka endast allt för mycket gingo i den enväldige
konungamaktens fotspår, förklarade sig sjelfva öfver lagen samt tillsatte
dömande kommissioner, hvilka ofta kränkte bestående rätt samt
öfvade hämud och förföljelser. De utländska makter, till hvilka
mössorna slutit sig, öfvade ett farligt inflytande: Ryssland, på hvars tron
den ärelystna Katarina II uppstigit (1762), sökte för sina syften
underhålla oenighet i Sverige; England motarbetade utvecklingen af
en svensk fabriksindustri; och Danmark såg gerna, om Sverige genom
konungamaktens försvagande komme i politisk vanmakt. Svenska
riksdagsmän mottogo de mutor, som utländske agenter frikostigt
utdelade, och handlade på grund deraf ej alltid i öfverensstämmelse
med rikets bästa. Saknaden af en stark sammanhållande
regeringsmakt lät sig sålunda känbart förnimma.
Jonas Alströmer.
Denne man, som från tidehvarfvets början verksammast arbetade
för upphjelpandet af Sveriges förfallna industri och derför blifvit
kallad „svenska slöjdernas fader», intager med rätta en utmärkt plats
i vår historia. Jonas Toresson, som han ursprungligen hette, föddes
1685 af fattiga föräldrar i Alingsås, tjente ett par år som bodgosse
i Eksjö, var derpå renskrifvare i Venersborg och begaf sig slutligen,
ännu vid unga år, till Stockholm, der han fick en liten
tjenstebefattning. Han hade nu antagit namnet Alström. Från Stockholm
begaf han sig till London, der han i början var bokhållare åt en
svensk handlande, som han medföljt på resan, men snart började
egen handelsrörelse och blef engelsk medborgare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
