Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL V. LINNÉ.
385
han ej kännedom, och åtskilliga af konungens skarpa anföranden till
rådsprotokollet ansågos hafva flutit ur hans penna. Redan före det
misslyckade försöket till statshvälfning hade han af hattarne, hvilka
känt sig träffade af hans satirer, blifvit skild från sin befattning
med kronprinsens uppfostran; efter nämnda försök inkallades han
inför ständernas kommission, som förbjöd honom att hädanefter visa
sig på hofvet.
Under sin förvisningstid arbetade Dalin ifrigt på ett verk, som
förut blifvit honom af ständerna uppdraget, nämligen att skrifva
Sveriges bistoria. Detta arbete, hvilket utmärker sig för vackert
framställningssätt, men i afseende på noggranhet och tillförlitlighet
ej tillfredsställer en nyare tidsfordringar, hann imellertid ej att
’fullföljas längre än till reformationstidehvarfvets slut.
År 1761 upphäfdes Dalins förvisningsdom. Han återkom till
hofvet, stod der i stor gunst och hedrades med nya utmärkelser.
Men efter två år afled han (1763), just vid en tid, då konungen
ämnat utnämna honom till riksråd. Genom de många alstren af
sin skaldegåfva göt Dalin sitt snilles lätta skimmer öfver lifvet vid
Lovisa Ulrikas hof, som häfdatecknare gjorde han Sveriges historia
allmännare känd och som Gustaf III:s lärare öfvade han på dennes
karaktersutveckling ett ej ringa inflytande.
Karl v. Linné.
Bland de många vetenskapsmän, som under frihetstiden
utvecklade sig i Sverige, är Karl v. Linné utan gensägelse den
förnämste. Han var prestson och föddes (1707) på Råshults
komministerboställe i Småland. I en blomsterrik trakt växte han upp,
och blommor voro hans leksaker i den späda åldern. I Vexjö
I
skola gjorde han klena framsteg, enär hans bog ej låg åt latinet
och grekiskan, som voro hufvudämnen i den tidens undervisning.
Lärarne förklarade honom också föga lämplig till dylika studier, ja
rådde till och med fadern att sätta honom i handtverkslära.
Imellertid genomgick han fullständigt lärosätet och medförde derifrån ett
betyg, som väl ej var godt, men i bildspråk uttalade en förhoppning
om hans framtid.
Sjögren, Svensk hist. läsebok.
25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
