Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STATSHVÄLFNINGEN 1772.
393
Statshvälfningen 1772.
»Oredan och bestickligheten visa oss vårt öde, om ej snar hjelp
kommer genom kraftiga och afgörande åtgärder», skref Gustaf redan
1768, och vid den tid, då han återkom till fäderneslandet, var
ställningen ännu sämre. På den riksdag, som 1771 sammanträdde,
föreföllo utbrott af ursinnig upphetsning partierna imellan. Mössorna,
som nu åter kommo till makten, hämnades eftertryckligt på det
besegrade hattpartiet. De understöddes af ryska sändebudet, som
öfvermodigt blandade sig i riksdagsintrigerna. Hetsiga strider
utbröto mellan adeln och de ofrälse stånden och fördes till stor del
i sammanhang med uppsättandet af en konungaförsäkran, genom
hvilken konungens makt skulle ännu mer inskränkas. Gustaf ordade
vältaligt om behofvet af enighet och gjorde skenfagra försök att
stifta fred mellan de kämpande partierna, under det han hemligen i
sjelfva verket underblåste splitet. Den nya konungaförsäkran, hvilken
med hänsyftning på 1768 års bändelser bland annat innehöll, att
konungen skulle oafbrutetregera, underskref Gustaf utan att ens
genomläsa den, hvarefter den 29 maj 1772 följde hans kröning.
Det besegrade hattpartiets medlemmar sökte stöd hos Frankrike,
franska sändebudet hänvisade dem nu till konungen, kring
hvilken flertalet af dem efter hand samlade sig. Ämbetsmannaklassen,
som fruktade mössornas böjelse för räfster och reduktioner, väntade
ock sin hjelp af konungamakten. Stockholms borgerskap, vunnet
genom Gustafs tjusande umgängessätt, stälde sig ock redan från
början afgjordt på hans sida.
Under det konungen tycktes vara mest sysselsatt med
teaterpjeser, broderier och kostymer, med lustslottens förskönande eller
med deltagandet i ett gladt sällskapslif, uppgjorde han med några
få förtrogna, bland hvilka jägmästaren Joh. Krist. Toll och öfversten
Jak. Magn. Sprengtporten voro de förnämste, planen till en afgörande
statshvälfning. För att afleda uppmärksamheten från förberedelserna
i hufvudstaden, öfverenskom man att börja företaget i landsorten,
der man i alla händelser äfven ämnade sätta sig i besittning af
ett par fästningar, hvilka i nödfall kunde tjena till stödjepunkter.
Sprengtporten begaf sig för den skull till Finland, der han lyckades
bemäktiga sig Sveaborg; enligt öfverenskommelse afseglade han sedan
men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
