Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAF III:S VÅRD OM VITTERHET OCH SKÖN KONST.
401
smak äfvensom smärre poetiska stycken af värde diktades af honom
Han utmärkte sig för bitande qvickhet, fin takt och noggrann
språkriktighet.
Creutz och Gyllenborg, hvilkas skaldskap redan var kändt under
den föregående tiden, Oxenstjerna och Adlerbeth, som mera
uteslutande voro det senaste tidehvarfvets barn, räknades ock bland
de stora skalderna i konungens närmaste omgifning. Anna Maria
Lenngren, som var maka till förläggaren af Stockholmsposten, gaf
åt svenska litteraturen lekande idyller af oförgänglig fägring. Skild
från skalderna af den rådande tonen och i strid mot dem stod den
storslagne, men omogne och oklare vitterhetsidkaren Thomas Thorild.
Oregelbunden både i lefnadssätt och diktning, men oupphunnen i
känslans djup och inbillningens glöd, intager Bengt Lidner en
egendomlig plats bland skalderna af Gustaf III:s tidehvarf.
För att befordra språkets och vitterhetens förkofran inrättade
Gustaf (1786) svenska akademien efter mönstret af en liknande fransk
stiftelse. Hon skulle bestå af 18 ledamöter, hvilka konungen utsåg
dels bland rikets högt uppsatte män, dels bland dess mest
framstående författare. Förnäma herrar, sådana som A. v. Höpken och
Axel Fersen, förenade sig här med skriftställare sådana som Kellgren,
Gyllenborg, Oxenstjerna och Adlerbeth i ett gemensamt samfund.
De belöningar, som akademien utfäste för vittra arbeten,
eftersträfvades på den tiden af de ypperste författare. Men genom makten
af sitt inflytande utbredde också akademien tidens skefva, ytliga
»smak». Svassande vältalighetsprof, i synnerhet näreminnen» öfver
framfarna tiders store män, betraktades såsom högst framstående
vitterhetsprof; konungen sjelf vann pris för ett dylikt äreminne öfver
Torstensson. Skaldeverk af sedelärande innehåll, skrifna efter franska
mönster och i långsläpiga »alexandrinska» verser, vunno akademiens
erkännande, äfven om de saknade hvarje spår af inbillningskraft
och tankedjup. Den skada, som genom sådan ensidighet vållades,
märktes dock mindre under Gustafs dagar, då litteraturen bar tycket
af ett visst ungdomslif, men så mycket mera under den påföljande
tiden.
Till de sköna konsternas befordran hade redan under
frihetstiden »Målar- och bildhuggarakademien» blifvit inrättad i synnerhet
genom Tessins försorg. Åtskilliga svenska konstnärer började från
Sjögren, Svensk hist. läsebok.
26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
