Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
402
GUSTAVIANSKA TIDEN.
1
den tiden vinna ett berömdt namn. Främst bland dem står den
store bildhuggaren Sergel, utbildad under ledning af en utmärkt
fransk mästare, hvilken biträdt vid arbetena på den kungliga
slottsbyggnaden. Vid 27 års ålder kom han till Rom, der han för sin
vidare utbildning dröjde 12 år; han hade der redan vunnit
ryktbarhet, då han af konungen hemkallades (1779) för att gifva väckelse
och ledning åt konsten i sitt hemland. Midt under ett förkonstladt
tidehvarf gaf Sergel åt sin konst en bättre riktning genom återgång
till naturen och ett djupare studium af den grekiska fornålderns
mästerverk. Till hans förnämsta arbeten hör Gustaf III:s staty,
upprest vid Skeppsbron i Stockholm. Bonden Per Hörberg, hvilken
utan någon undervisning endast med hjelp af stora naturliga anlag
arbetat sig fram, började vid denna tid blifva känd som
Sveriges störste målare.
Många offentliga byggnader och parkanläggningar så väl i
hufvudstaden som på lustslotten vittna om konungens sinne för skön konst
och skickligheten hos de konstnärer, som tjenat honom. I synnerhet
utgör parken vid Haga, der konungen påbörjade en stórartad, men
sedan aldrig fullbordad slottsbyggnad, ett af de mest tilltalande
minnena från Gustaf III:s tidehvarf.
en af
Det låg ett skimmer öfver Gustafs dagar,
fantastiskt, utländskt, flärdfullt, om du vill
men det var sol deri, och, hur du klagar,
hvar stode vi, om de ej varit till?
All bildning står på ofri grund till slutet,
blott barbari’t var en gång fosterländskt;
men vett blef plantadt, jernhårdt språk blef brutet
och sången stämd och lifvet menskligt njutet,
och hvad Gustaviskt var, blef derför äfven svenskt.
(Tegnér.)
Ryska krigets utbrott. Anjalaförbundet.
Till Rysslands ärelystna kejsarinna, Katarina II, kom konungen
genast efter statshvälfningen i spändt förhållande; osämjan
utjämnades väl till utseendet för någon tid, ja Sverige deltog några år
med Ryssland uti ett förbund, som afsåg att på hafven freda
neutrala makters fartyg mot engelsmännens närgångenhet. Ryeslands
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
