Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
410
GUSTAVIANSKA TIDEX.
bifölls, då Fersen och en annan något mildrade sina der fälda ut.
tryck. Det beslöts nu äfven, att Brahe skulle uppvakta konungen
och kungöra adelns beslut. Fersen bifogade den begäran, att
konungen måtte utnämna en domstol, vid hvilken han finge utföra sin
talan mot landtmarskalken. Detta framfördes af Brahe, men konun.
gen svarade blott, att han framdeles skulle låta adeln veta sin vilja.
Imellertid höll konungen i sina rum öfverläggningar med
talmännen och fullmäktige för de ofrälse stånden och uppläste dervid,
sedan tysthetsed blifvit af de närvarande aflagd, förslaget till en ny
regeringsform, hvilken han gaf namnet »förenings- och säkerhetsakten»
och hvarigenom han skulle blifva i det närmaste enväldig. Alla voro
de den gången för mycket intagna af häpnad och förvåning för att
kunna öfverlägga; på ett nytt sammanträde, dervid äfven hertig Karl
infann sig, egde öfverläggning rum, men ingen uttalade sitt bifall
till akten. Efter sammanträdets slut begärde ärkebiskop Troil ett
sammanträde med konungen i närvaro af biskop Vallqvist och prosten
Nordin: han förklarade då, att som den förelästa akten vore att
anse som en alldeles ny regeringsform, kunde han, om den förelades
till ständernas bifall, omöjligen afhålla sig från att derimot göra
de kraftigaste föreställningar, grundade på hans pligt mot konungen
och fäderneslandet; han ville, sade han, ej höra, att han efter Gustaf
Trolle varit den förste ärkebiskop, som bortskänkt sina landsmans
frihet. Konungen sökte förgäfves öfvertala honom, men gaf honom
tillstånd att anmäla sig som sjuk, hvarefter ärkebiskopen undvek
att underskrifva säkerhetsakten. De offentliga riksdagsgöromålen
afstannade nu för några dagar, men konungens verktyg arbetade så
mycket mer i det tysta. Slutligen lyckades man bilda en deputation
af många bland de ofrälse ståndens medlemmar, hvilken, anförd
biskop Lindblom, uppvaktade konungen och anhöll, att han med sin
makt ville sätta riksdagen i verksamhet. Konungen svarade med
gammaldags uttryck, att han ville »styra vrângo och sjelfsvåld hämma».
Så snart deputationen nedgått från slottet, afskickades genast
officerare med erforderlig vakt för att arrestera de förnämste talarne
bland adeln, såsom Fersen, Fritzky och flere andra.
Riddarbuskansliet stängdes, likaså grosshandlare Schöns kontor, der man
förmenade, att ryska penningar, ämnade till utdelning, vore nedsatta.
Hertig Karl, som nu blifvit förmådd att fullständigt gå öfver på
konungens sida, tog befalet öfver trupperna i Stockholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
