- Project Runeberg -  Läsebok i svenska historien /
414

(1877) [MARC] [MARC] Author: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

414
GUSTAVIANSKA TIDEN.
imellertid god min, tackade för det bifall, som han påstod flertalet
hafva skänkt åt förslaget, och befalde sekreteraren att derom
uppsätta ett protokollsutdrag, som genast skulle meddelas de ofrälse
stånden. Bland de närvarande uppstod då starkt buller: flertalet
ropade öfverljudt: »Vi hafva icke bifallit! och begärde omröstning.
Men konungen svarade, att saken vore afgjord och att den, som
ville ändra beslutet, skulle behandlas som en riksförrädare. Derpå
afreste han igen till slottet. De ofrälse stånden underrättades nu
om adelns förmenta bifall; de biföllo då äfven. Följande dagen
upplöstes riksdagen.
Största delen af de fängslade adelsmännen, hvilka suttit nära
10 veckor i arrest, blefvo nu utsläppta. Men ståndet i dess helhet
hade till konungen fattat ett dödligt hat, och olycksbådande hotelser
kunde redan nu förnimmas. Äfven bland de ofrälse stånden
minskades konungens folkgunst, då man betänkte, hurusom han genom
olagligheter stört samhällsordningen. Från denna tid styrde Gustaf
nästan enväldigt och tog råd endast af sina gunstlingar, bland hvilka
Armjelt, Schröderheim, Nordin och Vallquist voro mest framstående.
Ryska kriget.
Kriget till lands under år 1789 bestod i småstrider och fördes
utan framgång, ehuru konungens underbefälhafvare, den tappre Curt
Stedingk, vid flere tillfällen utmärkte sig och en gång vann en
hedrande seger vid Porasalmi, der G. M. Sprengtporten, i spetsen för
en rysk truppafdelning, stupade. I spetsen för stora flottan höll
hertig Karl ett sjöslag vid Öland, men hans underbefälhafvare,
Liljehorn, höll sig under stridens afgörande ögonblick overksam och
kunde icke, trots upprepade signaler, förmås att deltaga i striden.
Det påstås, att Liljehorn haft hemliga order från konungen, som ej
gerna såg hertigen hafva större framgång, än han sjelf vunnit; det
påstås ock, att Liljehorns underlydande officerare, förbittrade öfver
säkerhetsakten och sin befälhafvares förhållande vid riksdagen, vägrat
honom lydnad. Följden blef, att hertigen måste låta segern gå sig
ur händerna. Kort derpå höll K. A. Ehrensvärd med
skärgårdsflottan en sjödrabbning mot öfverlägsen rysk styrka vid Svensksund.
Mot sin vilja måste han på konungens befallning upptaga den olika

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:52:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/solasesvhi/0422.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free