- Project Runeberg -  Läsebok i svenska historien /
419

(1877) [MARC] [MARC] Author: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GUSTAF III OCH LUDVIG XVI.
419
känsla och visat för hela verlden, att det ännu var i stånd att
häfda sin sjelfständighet.
Gustaf Ill och Ludvig XVI.
Redan då Gustaf under sin fars sista lefnadsår företagit sin
resa till Paris, knöt han ett nära vänskapsband med den franske
tronföljaren, hvilken tre år derefter under namnet Ludvig XVI bler
Frankrikes konung. Det goda förhållande, som rådde mellan de
båda herskarne, visade sig bland annat äfven i det mottagande, som
kom Gustaf till del, då han under en utländsk resa, som han
(1783–84) företog, äfven besökte franske konungen. Ehuru det
politiska syftet med dessa besök ej uppnåddes, gafs dock ett vedermäle af
Frankrikes vänskapliga tänkesätt, i det Gustaf erhöll och för Sveriges
räkning mottog den lilla Vestindiska ön S:t Barthelemy.
Konung Ludvig var i sitt enskilda lif en godsint och välvillig
man, men han saknade den beslutsamhet och karaktersfasthet, som
behöfdes för att möta de stormiga tider, som väntade honom.
Envåldsmaktens missbruk under föregående regeringar och missnöjet
med de högre ståndens tryckande företrädesrättigheter hade inom
landet alstrat en stark obelåtenhet med den bestående ordningen,
hvarför man med så mycket större hänförelse lyssnade till de
frihetsläror, som af tidehvarfvets mest berömde författare framstäldes; man
lärde, att all myndighet utgår från folket, att dettas ombud ensamt
ega lagstiftande myndighet och att jämlikhet bör råda mellan alla
nedborgare. Då nu konung Ludvig, för att erhålla medel till gäldande
af rikets ofantliga skuld, måste sammankalla en riksdag (1789), bröt
den länge återhållna jäsningen ut i en våldsam statshvälfning.
Statsfängelset Bastiljen nedbröts af folkmassan, ståndsskilnaden afskaffades,
konungamakten inskränktes, och konungen blef på mångahanda sätt
personligen förorättad. De frihetsläror, som högljudt förkunnades i
det upprörda Frankrike, vunno anklang öfver hela Europa, hvarför
ock regenterna voro högligen uppskrämda öfver den »revolution»,
som omstörtade den gamla samhällsordningen i Frankrike och hotade
att göra det samma annorstädes; de upphörde derför med sina
inbördes stridigheter för att i stället egna sin uppmärksamhet åt den
stora folkrörelsen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:52:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/solasesvhi/0427.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free