Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONUNG GUSTAF IV ADOLF.
431
1
i
1
skötte de inrikes ärendena och genom enskiftesverkets genomdrifvande
väsentligen bidrog till jordbrukets förkofran.
Konungens frihetsfiendtlighet visade sig imellertid redan i början
af hans regering. Ingen bok fick tryckas utan förut erhållen tillåtelse;
öfver tidningarna hölls af hofkansleren Zibet den strängaste uppsigt,
och utrikes nyheter, som voro regeringen misshagliga, tingo ej åt
allmänheten meddelas. Upsala universitet, hvars lärare och studenter
under de senare åren röjt någon mottaglighet för frihetslärorna, fick
erfara flere prof på regeringens misshag; den nyare tyska filosofiens
föredragande derstädes förhindrades; för uppförandet af ett
misshagligt franskt musikstycke tillstäldes en anstötlig rättegång, med
aniedning hvaraf Benjamin Höijer, den djupsinnigaste af Sveriges då
lefvande tänkare, för en tid lemnade riket.
Atskilliga tillstötande olycksfall framkallade förstämning och
betryck i landet. En svår missväxt vållade hungersnöd under
konungens första regeringsår; sillfångsten vid vestkusten upphörde,
hvarigenom, synnerligen i Bohus län, mycken nöd alstrades. Under
det pågående sjökriget mellan England och Frankrike uppbringades
ett stort antal svenska fartyg, hvarigenom handeln led ansenligt af
bräck. Göteborg nedbrann genom vådeld (1802) och kunde ej under
hela Gustaf Adolfs regeringstid fullständigt återuppbyggas; i den
under föregående tidskifte så lifliga handelsstaden tycktes numera all
rörelse hafva afstannat; både här och i andra städer föranledde nöden
smärre folkupplopp, riktade mot spekulanter, hvilka uppköpte
spanmålen för att deraf bränna bränvin. Genom de ansträngningar, som
gjordes att afbetala de skulder, dem Gustaf III:s styrelse åsamkat
riket, ökades penningebristen.
För att afhjelpa rikets ekonomiska betryck öppnades (mars 1800)
en riksdag i Norrköping, då äfven konungens kröning egde rum.
Adeln, som talrikt infunnit sig, aflade mangrant hyllningseden,
hvarigenom den antogs ändtligen hafva bifallit förenings- och
säkerhetsakten. Men öfverläggningen om penningefrågorna väckte just bland
adeln stark jäsning, fastän Toll verksamt brukade sin skicklighet för
att genomdrifva regeringens vilja. Regeringen sökte erhålla en
bevillning för att, sedan erforderliga medel influtit, företaga en
penningerealisation; ärendet förbereddes af ett hemligt utskott, under
hvars öfverläggningar konungen sjelf var tillstädes. Då utskottets
betänkande sedan förelåg till afgörande inom adeln, ville åtskilliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
