Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
438
GUSTAVIANSKA TIDEN.
oskicklige och maklige Klingspor, hvilken dertill erhöll en under
intrycket af de öfverdrifna uppgifterna om fiendens styrka författad
instruktion, hvarigenom han berättigades att draga sig tillbaka för
att rädda hären och dess förnödenheter.
Den gamle Klercker, hvilken före Klingspors ankomst förde
befälet öfver finska hären, hade samlat en styrka kring Tavastehus
och beredde sig till drabbning; trupperna voro äfven lifvade af mod
och stridslust. Då anlände Klingspor, »fältmarskalken), och han
gaf order till reträtt. I stället för att söka skydd af fästningen
Sveaborg, började nu finska bären anställa ett bedröfligt återtåg
mot norr öfver en sträcka af 100 mil; trupperna ledo förfärligt af
köld, hunger och dålig medfart; soldaten klagade ej deröfver, men
väl öfver att han ständigt förmedades gå mot fienden.
Ej blott manskapets anda var god; det hade ock öfver sig
flere befälhafvare, hvilka saknade hvarken mod eller förmåg att
göra sin skyldighet. Tre bland dem hafva i synnerhet beredt sig
ett äradt namn, nämligen Adlercreutz, Döbeln och Sandels. Alla
tre bade med utmärkelse deltagit i Gustaf III:s finska krig.
Karl Johan Adlercreutz var född i Finland. Före Klingspors
ankomst förde han med heder åtskilliga småstrider mot ryssarne;
sedan måste han deltaga i det långa återtåget. Vid Siikajoki vann
han en seger öfver Ryssarne och kort derpå (14 juli) en annan ännu
större vid Lappo. Dessa och andra strider blefvo dock gagnlösa
genom den dåliga ledoingen af det hela. Finska hären måste
slutligen draga sig tillbaka till landets yttersta gräns, der Adlercreutz
mot öfverlägsen fiendestyrka utkämpade det blodiga slaget vid
Oravais, hvarpå följde Finlands utrymmande. Adlercreutz hade ett i
förhållande till den lilla krigsskådeplats, hvarpå han rörde sig, stort
härförarsnille i förening med ett okufligt personligt mod, hvaraf
han ofta allt för långt hänfördes. Frimodig, högsint och karakters.
fast, var han en af det svenska krigarståndets ädlaste gestalter.
Georg Karl v. Döbeln hade i sina yngre år stridt i franska
hären uti Indien. Under Gustaf III:s finska krig blef han i slaget
vid Porosalmi sårad af en kula i pannan; såret läktes, men han
måste sedan under hela sin lifstid bära förbindning om hufvudet.
Döbeln anförde under kriget 1808 Björneborgs regemente, hvilket
högligen utmärkte sig; i Aere af de förnämsta striderna kämpade
han vid Adlercreutz’ sida. Han var liten till växten, hetsig till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
