Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RIKSDAGEN 1809.
457
formen (konstitutionen); medlemmar i detta utskott voro bland andra
Mannerheim, Balzar v. Platen, A. G. Silfverstolpe, Skjöldebrand
och Adlerbeth, biskoparne Rosenstein och Nordin samt bonden Mats
Persson. Största förtjensten af den nya regeringsformens utarbetande
tillkommer dock utskottets sekreterare, Hans Järta. Med lugnt
allvar och försigtig grannlagenhet författade man den vigtiga
grundlagen, afsedd att sätta en dam mot så väl regeringsmaktens som
folkfrihetens missbruk. I det betänkande, som åtföljde
regeringsformen, uttalades dess ledande grundsatser i följande ord: „Utskottet
föreslår ej stora och lysande förändringar i vår statsförfattnings
åldriga grundformer. Det har trott, att sådana former ej böra
lättsinnigt omskapas, allra minst i de första stunderna af en återvunnen
frihet under en då oundviklig söndring af tänkesätt. Det har trott,
att för en nations allmänna rätt samt medborgares personliga frihet
och säkerhet intet stadigare värn finnes än dessa former, omgifna
at seklers häfd och befasta af en allmän nationalkraft, som i dem
verkar.) Redan vid månadens slut var förslaget till ny regeringsform
utarbetadt, och den 2 juni framlades det för de särskilda riksstånden.
En af adelns medlemmar föreslog (3 juni), att ett utskott skulle
tillsättas för att granska de högre ämbetsmännens förhållande och
deras förvaltning af statens medel allt sedan riksdagen 1800. Men
det lyckades för G. af Wetterstedt att genom ett välbetänkt anförande
afböja detta förslag, hvilket åsyftade att inviga det nya statsskicket
ined handlingar af personlig förföljelse.
Efter en liflig och sakrik öfverläggning antogs regeringsformen
af de tre högre stånden (den 5 juni); samma dag utkorades hertigen
till konung, då han antog namnet Karl XIII. Men bönderna,
livilka yrkade att den nydaning af våra samhällsförhållanden, för
hvilken nu ett gynsamt tillfälle vore kommet, måtte blifva fullständig
och genomgripande, framstälde, på förslag af Mats Persson och
Anders Danielsson, de vilkor, under hvilka ett antagande af den nya
regeringsformen från deras sida kunde komma i fråga. Dessa vilkor
voro: »att all jord skulle efter hand lika beskattas och roteras, att
de fleste kungsgårdarne skulle delas i småhemman och försäljas,
samt att öfverflödiga ämbeten (i synnerhet presidents-, lagmans- och
biskopssysslorna) skulle indragas»; de protesterade ock eftertryckligt
mot det stadgandet, att de öfre stånden skulle genom den nya
grundlagen försäkras om åtnjutandet af sina förra privilegier. För
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
