- Project Runeberg -  Läsebok i svenska historien /
468

(1877) [MARC] [MARC] Author: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

468
DET NYA STATSSKICKETS TID.
sig till dem och tjenade under denna tid staten dels som franskt
sändebud i Wien, dels som krigsminister. Med lust och skicklighet
egnade han sig nu åt förvaltningsärendena och gjorde sig snart
bekant med tidens statskonst. Då Napoleon omstörtade republikens
författning och med våld införde en ny, enligt hvilken han under
namn af förste konsul tog en nästan obegränsad envåldsmakt, vägrade
Bernadotte, i motsats till flertalet af öfriga generaler, att deltaga i
detta anslag, men kunde ej af brist på understöd verksamt uppträda
till försvar för den omstörtade statsformen. Förhållandet mellan de
båda härförarne blef fortfarande kallt, ehuru de något närmades till
hvar andra genom slägtskapens band, i det Bernadotte blef svåger
med en af Napoleons bröder. Dels af denna anledning, dels för att
vid sig närmare fästa den inflytelserike mannen utnämnde Napoleon
honom efter sin kejsarkröning till marskalk. Gerna gaf kejsaren åt
Bernadotte maktpåliggande uppdrag med obegränsad fullmakt, men
sökte dervid så mycket som möjligt hålla honom på afstånd från
sin person.
Till en början blef denne guvernör i det från
engelsmännen eröfrade Hannover, der han lade i dagen en stor förmåga
som styresman. Derifrån beordrades han till deltagande i det kort
derpå utbrytande kriget mot Österrike och Ryssland; genom sina
rörelser bidrog han till österrikiska härens inneslutning vid Ulm och
deltog med utmärkelse i slaget vid Austerlitz. På grund af otydliga
order höll han sig overksam under slaget vid Jena, anklagades
derför, men lyckades rättfärdiga sig inför Napoleon och erhöll, liksom
till upprättelse, oinskränkt befäl öfver en armékår, i spetsen för
hvilken han förstörde återstoden af preussiska hären; dervid
inträffade eröfringen af Lübeck, då, såsom förut är berättadt, en svensk
trupp tillfångatogs. Efter freden i Tilsit erhöll han åter en
verksamhetskrets på afstånd från Napoleon, i det han sattes till
guvernör öfver hansestäderna och sedan fick i uppdrag att öfver Danmark
inbryta i Sverige. Då han efter statshvälfningen 1809 beviljade ett
stillestånd, gjorde han det, emedan det ingick i Napoleons intresse,
att Sverige icke allt för mycket försvagades.
försvagades. Icke dess mindre visade
kejsaren i början missnöje deröfver.
Några af de högst uppsatte männen i Napoleons omgifning
närde mot Bernadotte en ihållig afvoghet och sökte på allt sätt
skada honom. Han skref derför (i april 1809) till kejsaren ett bref,
hvari han bland annat yttrade: »Jag finner mig utsatt för vådan af,
1

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:52:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/solasesvhi/0476.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free