Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STRIDEN MOT NAPOLEON.
473
upprättande af indragningsmakten, på grund hvaraf regeringen kunde
godtyckligt förbjuda utgifvandet af sådana tidningar och tidskrifter,
hvilka kunde anses farliga eller upphetsande; såsom skäl dertill.
uppgafs, att »under Europas dåvarande grannlaga politiska ställning
statens säkerhet kunde blottställas genom ett dagblads oförsigtighet
eller illvilja». Som löfte gafs, att detta tvång skulle upphöra, så
snart man undgått den närvarande ställningens faror, blef förslaget
utan svårighet af riksdagen bifallet.
Striden mot Napoleon.
Förtretad öfver, att Sverige icke gjorde något allvar af det
anbefalda kriget mot England, visade Napoleon på åtskilliga sätt
sitt misshag och brukade på förödmjukande sätt sin öfverlägsna
makt. Först fordrade han, att 2,000 svenska matroser skulle
utlemnas för att mot sold tjenstgöra på franska flottan, men denna
begäran förstod kronprinsen att i godo afböja. Derpå föreslog Alquier
å sin herres vägnar ett förbund mellan Sverige, Danmark och det
af Napoleon upprättade storfurstendömet Varsjav; då detta ej befans
antagligt, föreslog han ett annat förbund med Frankrike ensamt.
Men som Napoleons mening tydligen var att förvandla Sverige till
en af sitt kejsarrikes lydnadspligtiga förbundsstater, afgafs det svar,
att Sverige komme att ingå på det sistnämnda förslaget, blott i fall
det framstäldes på sådana vilkor, som öfverensstämde med rikets
värdighet och fördel. Dertill svarade Alquier med stolthet, »att
kejsaren först äskade handlingar, öfverensstämmande med hans system,
och att derefter möjligen kunde uppstå fråga om, hvad kejsaren
kunde vilja göra för Sverige». Detta gjorde, att förslaget lemnades
utan afseende. Napoleons fordran att få tillsätta fransk tullbetjening
i Göteborg blef äfven afslagen.
Nu följde verkligt fredsbrott från Frankrikes sida. Franska kapare
uppbringade (våren 1811) en mängd svenska handelsfartyg. Svenska
styrelsen begärde förklaringar häröfver, men denna begäran besvarades
af Alquier med öfvermod. Manskapet på de tagna skeppen behandlades
som krigsfångar och tvangs att tjenstgöra på franska flottan. Kort
derpå (jan. 1812) inryckte under fredlig förevändning en fransk
härstyrka i Pommern och bemäktigade sig detta land; två svenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
