Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STRIDEX MOT NAPOLEON.
477
folkbjelte, den tappre, men få kunnige och obetänksamme Blücher;
»stora armén», 200,000 österrikare, hvilka i långsamma marscher tågade
fram genom Böhmen, anfördes af österrikiske fältmarskalken furst
Schwarzenberg. Alla härarne skulle hvar från sitt håll framrycka mot
en gemensam punkt, och man hoppades, att, såsom Karl Johans ord
föllo i Trachenberg, »den gemensamma mötesplatsen skulle blifva
Napoleons läger».
Karl Johan hade som nordarméns öfverbefälhafvare en ganska
svår ställning Redan för sin franska börd var han för många, i
synnerhet bland tyskarne, förhatlig och misstrodd. De ryska och
preussiska befälhafvarne hade särskilda order från sina regeringar
och handlade efter dessa. Det mötte svårighet att inom en armé,
hvars krigare tillhörde så skilda nationer, åvägabringa nödig enhet.
Dertill kom, att de underlydande generalerna, hvilka föga förstodo
sig på en systematisk krigföring i stort efter den nyaste krigskonstens
grundsatser, i Karl Johans manövrer, dem de icke kunde öfverblicka,
trodde sig finna endast dröjsmål och onödig försigtighet, hvarför de
stundom i öfverilning handlade på egen hand och dermed rubbade det
helas sammanhang. Detta var fallet synnerligen med den preussiske
generalen Bülow; ja äfven Adlercreutz, som var arméns högste
stabschef, fann sig ofta i missförstånd med Karl Joban.
Napoleon, som beslutit att rikta den kraftigaste stöten mot
nordarmén, hade för afsigt att eröfra Berlin, som Karl Johan åtagit
sig att försvara, fastän preussarne sjelfva i början gåfvo sin
hufvudstad förlorad. Napoleon afsände först en härafdelning under
marskalk Oudinot; då dennes förtrupp, 19,000 man stark, hunnit fram
till närheten af byn Grossbeeren, beordrade Karl Johan Bülow att
med sina preussare företaga ett anfall (d. 23 aug.). Bülow höll ut
i en het strid.
I det afgörande ögonblicket sände Karl Johan till
hans hjelp det svenska ridande artilleriet under Cardell, hvilken
genom sitt djerfva framträngande vållade fransmännen stor förödelse
och tvang dem att draga sig tillbaka. Oudinot, som fann nordarmén
väl förberedd, afstod då från sitt anfall. Napoleon afsände nu en
betydlig här under marskalk Ney, hvilken af honom fått namnet »den tappre
bland de tappra). Ney gjorde flere förvillande rörelser och låtsade
vilja framtränga mot Berlin på en helt annan väg, än hans afsigt
verkligen var. Karl Johan, sjelf hemmastadd i den napoleonska
krigföringen, fattade dock genast rätta sammanhanget; han begrep,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
