- Project Runeberg -  Läsebok i svenska historien /
478

(1877) [MARC] [MARC] Author: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

478
DET NYA STATSSKICKETS TID.
en
att hufvudanfallet komme att göras vid byn Dennewitz, och posterade
här Bülows preussare. Bülow samtyckte så mycket hellre härtill,
som han, förvillad af Neys rörelser, här hoppades undgå att strida
på någon af de farligare punkterna. Men äfven denna gång hade
Karl Johan fogat så, att hufvudsakligen preussarne sjelfva fingo
kämpa för sin hufvudstad. De måste (den 6 sept.) uthärda en
lång och blodig kamp mot de angripande fransmännens dubbelt
öfverlägsna styrka. Bülow nödgades slutligen vika, och den franske
befälhafvaren ropade redan till sina trupper: »Segern är vår, inom
få dagar äro vi i Berlin.» Men just i detta ögonblick visade sig
vid synkretsen nordarméns nu lyckligt sammandragna hufvudstyrka,
75 bataljoner svenskt, ryskt och preussiskt manskap med 126
kanoner, under Karl Johans egen ledning. Fransmännen ville pu
skyndsamt draga sig tillbaka, men det var för sent; de förenade
trupperna bröto ödeläggande fram, och i synnerhet anstälde Cardells
ridande artilleri stor förödelse bland det franska fotfolket.
Ney, som i slaget förlorat 24,000 man och 80 kanoner, kom endast
med en ringa del af sin här tillbaka till franska hufvudstyrkan.
Berlin var så för andra gången räddadt.
Sedan äfven Blücher några dagar förut vunnit en framgång
mot fransmännen, kommo schlesiska och nordarmen i närmare
förbindelse med hvar andra och framträngde till Elbe. Napoleon
ämnade vända sig mot dem. Men under tiden hade Schwarzenberg
med stora armén söderifrån inträngt i Saxen. Napoleon ändrade
derför plan och beslöt att anfalla denne, innan de båda andra
härarne ankommit. Vid Leipzig, der de (den 16 okt.) sammanträffade,
började så den ödesdigra drabbning, som för lång tid skulle afgöra
Europas öde; båda härarne voro omkring 200,000 man starka.
Striden var blodig och förbittrad, men ehuru österrikarne ledo
oerhörda förluster, kunde de ej förmås att vika. Samtidigt kämpade
Blücher, som närmat sig Leipzig, vid Möckern mot en fransk
armékår, dervid understödd af Cardells artilleri. Sedan han här vunnit
seger, skyndade han oförtöfvadt till slagfältet vid Leipzig. Följande
dagen, den 17, hvilade på de flesta ställen härarne, under det dock
kanonerna fruktansvärdt dånade; Napoleon gjorde fredsförslag, som
af de förbundne afvisades. På aftonen anlände Karl Johan med
hufvudarmén och tog sitt högqvarter i Breitenfeld, der fordom
Gustaf Adolf kämpat. Följande dagen började den egentliga hufvud-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:52:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/solasesvhi/0486.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free