Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANLÄGGNINGEN AF GÖTA KANAL.
497
BALZAR V. PLATEN.
Kanalens betydelse för vårt lands näringar insågs af Platen
klarligen; han har ock i samband med detta företag stält
grundläggningen af ett bland rikets mest storartade industriverk. På hans
bedrifvande uppväxte Motala mekaniska verkstad, hvilken
ursprungligen anlades såsom underhållsverkstad för den vid kanalbyggandet
nödiga materielen. Under ledning af den duglige engelsmannen
Frazer utfördes arbetet. Inom några år utvidgade denna
anläggning sin verksamhet i ett förut ej anadt omfång. Då de färdiga
maskinerierna för första gången sattes i rörelse, skall Platen bafva
gråtit af hänryckning.
Grundläggandet af ett kraftigt försvarsväsen var en
älsklingstanke för Platen. Det smärtade honom derför djupt, då man
klagade öfver, att de stora anslagen till Göta kanal borttoge de nödiga
medlen till försvarsverkets utveckling. Sjelf sökte han från början
ställa dessa båda föremål i närmaste samband med hvar andra. Han
ansåg, att man vid afvärjandet af ett fiendtligt inbrott skulle behöfva
en befäst plats i det inre af riket såsom stödjepunkt för företagen
till fiendens utdrifvande: sådan är grundtanken för »centralförsvaret»,
hvilken äfven af Karl Johan varmt omfattades. Vid Varnäs, der
vestra kanallinien skulle löpa ut i Vettern, utsågs platsen för det
blifvande centralfästet. „Varnäs», yttrade han en gång, »är
medelpunkten för landets försvar, och denna punkt är upptäckt genom
Göta kanal, den utvecklas med Göta kanal, den kan endast
fullkomnas af Göta kanal. Här reste sig också i den följande tiden
Karlsborgs fästning, hvars vigtiga bestämmelse redan af kanalens
grundläggare anats och antydts.
Platen utsågs 1827 till riksståthållare i Norge, ehuru han i
början undanbad sig detta uppdrag. Hans kända dugligbet och
det stora anseende, som han äfven i Norge åt njöt, var
bestämmande skäl för Platens befordran till denna post. Men Platens
lynne passade ej för de ömtåliga förhållanden, dem norrmännens
lättretliga sjelfständighetskänsla framkallade, så mycket mer som
han gjorde till sin uppgift att häfda den svenska styrelsens makt
och höghet.
Det ansträngande arbetet hade under de sista åren brutit Platens
krafter; hans helsa var derför sedan länge vacklande. Hans äldste,
mest älskade sons bortgång nedböjde honom ytterligare: »stormasten
Sjögren, Svensk hist. läsebok.
32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
