- Project Runeberg -  Läsebok i svenska historien /
509

(1877) [MARC] [MARC] Author: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OPPOSITIONSPRESSEN.
509
En af tidens mera bemärkte skriftställare, ehuru ensidig och
föga framstående, var Anders Lindeberg, hvilken utgaf den sedan
Kellgrens dagar välkända tidningen Stockholmsposten. Mera än för
sitt skriftställeri blef han dock ryktbar för det mot honom anstälda
åtalet för majestätsbrott. I en till justitieombudsmannen inlemnad
skrift angående kungliga teatern hade han påstått, att åtskilliga
anordningar rörande nämnda konstanstalt vidtagits »till vinst för
konungen». För detta uttryck blef han åtalad (1834) och af
hofrätten dömd att såsom majestätsförbrytare halshuggas. Högsta
domstolen stadfäste domen, men tillade, att kongl. maj:t af nåd ville
förvandla det Lindeberg ådömda dödsstraffet i tre års fängelse på
Vaxholms fästning. Till allas öfverraskning vägrade imellertid
Lindeberg att mottaga den erbjudna lindringen i straffet; han sade sig
yrka rätt, men icke begära nåd. Regeringen, som i sjelfva verket
hvarken ville eller vågade taga Lindebergs hufvud, kom då i stort
bryderi: man lemnade bans fängelses dörr öppen, men han satt
envist qvar der inne; presten, som skulle bereda honom till döden,
sökte i stället förmå honom att antaga den erbjudna nåden, vänner
och anhöriga bestormade honom med sina böner, men allt var
förgäfves. Regeringen drog sig slutligen ur spelet derigenom, att
konungen på 24:de årsdagen af sin landstigning på svensk jord
fridömde alla, som voro anklagade för »statsförbrytelser». Lindeberg,
som nu med heder kom ut ur sitt fängelse, fortsatte sitt skriftställeri
i en mot konungen ännu mera hätsk anda; några år senare grundade
han i Stockholm en enskild teater (Nya teatern, nuvarande Kongl.
Dramatiska teatern). Han afled 1849.
Ingen bland tidningsmännen väckte dock så stort uppseende
som Lars Hjerta, utgifvaren af Aftonbladet, hvilket började utkomma
1830. Hans framställning var ofta skef och ytlig, hans åsigter
vacklande, hans syften oklara, men han uttryckte sig i ett qvickt,
lättläst och för den stora allmänheten beräknadt språk, hvarför han
på den politiskt obildade mängden snart kom att öfva ett stort
inflytande. För de styrande var Aftonbladet en högst misshaglig
tidning, hvarför det gång på gång råkade ut för indragningar. Afven
såsom bokförläggare invecklades Hjerta i anstötliga rättegångar. En
af dessa ådrog sig synnerlig uppmärksamhet, emedan den gamle
Georg Adlersparre var den anklagade. Denne hade nämligen utgifvit
några till honom skrifna bref från statshvälfningens tid; flere högt-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:52:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/solasesvhi/0517.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free