Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
524
DET NYA STATSSKICKETS TID.
efter denna utgång kriget äfven under de båda följande åren fortsatts
med vexlande framgång, ingicks ett fördrag, enligt hvilket de
omtvistade landskapen ännu för någon tid bibehöllos under Danmarks
öfvervälde.
I Norge, der man gerna ville visa verlden, att man tillhörde
ett af Sverige afhängigt rike, gjorde sig konung Oskar redan i
början af sin regering synnerligen omtyckt genom eftergifter för
yrkanden i sådan riktning. Kort efter sin tronbestigning tillstadde
han på eget bevåg norrmännen bruket af en särskild flagga, stiftade
en norsk riddarorden samt tillät norrmännen att i konungatiteln
sätta Norges namn framför Sveriges. Man väntade sig nu äfven
tillmötesgående från norrmännens sida, och en nämnd tillsattes, som
skulle bereda nödiga ändringar och förbättringar i riksakten. Men
de norska ledamöterna motsatte sig alla sådana samt uttalade sig
för öfrigt så skarpt, att man icke fann lämpligt att ens offentliggöra
förhandlingarna. Några år derefter (1854) beslöt norska stortinget
riksståthållareämbetets upphäfvande. Konungen vägrade nu
visserligen sitt bifall, men lät under sin regering ämbetet fortfarande stå
obesatt.
I synnerhet från Gustaf III:s tid, då bränvin började i större
skala tillverkas och tillgången deraf blifva ymnigare, hade en
olycksalig böjelse för dryckenskap fått insteg bland svenska folket;
smittan af denna last hotade att undergräfva sedlighet och välstånd. Åt
sträfvanden till nykterhetens främjande skänkte derför konung
Oskar sitt varma deltagande. Flere predikanter, synnerligen Pehr
Wieselgren (död som domprost i Göteborg 1877), verkade med kraft
och framgång i detta syfte; nykterhetsföreningar bildades i alla delar
af riket. På riksdagen 1853 väckte frågan om hämmande af den
omåttliga bränvinsförbrukningen synnerlig uppmärksamhet och
föranledde verksamma åtgärder från lagstiftande maktens sida;
husbehofsbränningen blef nämligen afskaffad och bränvinstillverkningen
förvandlad till en fabriksnäring, som belades med hög skatt.
Från 1855 blefvo frihandelns grundsatser afgjordt tillämpade i
handels- och tull-lagstiftningen. Följderna deraf visade sig i en
raskare fortskridande utveckling på näringslifvets alla områden. Aran
af detta verk tillkommer hufvudsakligen dåvarande finansministern
J. A. Gripenstedt. En följd af goda år bidrog äfven att öka det
allmänna välståndet. På grund deraf kunde Gripenstedt vid riks-
?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
