Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONUNG KARL XV.
527
villebrådet eller arm i arm med jämnåriga stämma in i den friska
ynglingasången. Öfverallt omgafs han af en sympatetisk
ungdomsskara, i bvilken han var den gladaste bland de glade. Han tyckte
om muntert skämt, kastade sig gerna i nöjenas hvirfvel och var icke
otillgänglig för sinliga njutningar, men han hade för stark kropp
och för spänstig själ för att af dem förslappas. Genom sitt raska,
oförstälda väsen, sitt flärdfria sinnelag och sin ridderliga, högsinta
karakter vann han allas hjertan. Fiende till konstladt prål och
hofmannafjäsk, umgicks han förtroligt med menige man och hade
äfven för den ringaste ett vänligt ord eller en hjertlig helsning.
Allt sedan Karl XI:s dagar har ingen svensk konung så förstått
närma sig massan af folket som Karl XV. Med all sin naturliga
sorglöshet, som väl mången gång urartade till lättsinne, var han
dock varmt fosterländsk och öppen för stora tankar.
Från början af sin styrelse hade Karl den lyckan att vara
omgifven af skickliga och högt ansedda rådgifvare. Sjelf hade han
under sitt regentskap inkallat i statsrådet Louis de Geer och Ludvig
Manderström, af hvilka den förre var justitie- den senare
utrikesstatsminister. Gripenstedt fortsatte som chef för finansdepartementet
sin följdrika verksamhet för näringsfrihetens befrämjande.
Häfdatecknaren Fredrik Ferdinand Carlson, hvilken varit Karls lärare och
nu innehade ledningen af ecklesiastikärendena, verkade under större
delen af hans regering mycket för höjandet af vårt
undervisningsväsen: genom läroverksstadgan af 1859, utfärdad redan före Carlsons
inträde uti styrelsen, omskapades elementarläroverken, och på
folkskolornas höjande har med framgång arbetats. Sjelf egnade Karl
åt folkupplysningens sak ett lifligt deltagande. »Det är min
ärelystnad», yttrade han i ett af sina trontal, »att en sann och lefvande
bildning skall genomtränga vårt folk och sträcka sina välgerningar
ned till den ringaste af dess hyddor.»
Under Karls första regeringsår rådde mellan de förenade rikena
ett spändt förhållande. Vid norska stortinget hade
riksståthållareämbetets afskaffande å nyo beslutits. Det troddes, att konungen,
hvilken såsom vicekonung i Norge uttalat sig för tillmötesgående i
denna fråga, ämnade stadfästa stortingets beslut. I Sverige började
många derimot tycka, att eftergifterna för Norge redan gått allt för
långt och nu ej borde utsträckas vidare. K. H. Anckarsvärd, väl
bekant från Karl Johans tid, afgaf vid riksdagen 1859 motion om
1
1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
