Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN NYA RIKSDAGSORDN. LANDTMANNAPARTIET. FÖRSVARSFR. 531
19.
end:
na 01
de framtidsdigra planerna, som, äfven om de ej kröntes med
framgång, ja om de ock i sin anläggning torde haft något omoget och
öfverspändt, dock alltid voro ett uttryck af upphofsmannens storsinthet.
Så i fel som förtjenster var han svensk; deri ligger förnämsta
hemligheten af den folkgunst, han, utan att söka den, dock under alla
skiften fick röna.
ite.
Den nya riksdagsordningen. Landtmannapartiet. Försvarsfrågan.
stas
Cho
Kans!
AL
H.
oc
Lika litet som ståndsindelningen öfverensstämde med de åsigter,
som på senare tiderna gjort sig gällande i Europa, lika litet passade
ståndsriksdagen för den tingens ordning, som genom det nya
statsskicket inträdt i Sverige.
Adeln hade mist sin förra betydenhet,
presteståndets deltagande i politiska värf var ej längre tidsenligt;
derimot bildade förmögna näringsidkare, med eller utan rätt att
representeras i borgarståndet, en inflytelserik samhällsklass, som hade
stora anspråk på utmärkelser och betydenhet; bondeståndet, som i
sjelfva verket allt sedan 1809 fast vidhållit sina yrkanden på
skattereform och privilegiernas upphäfvande, men under ståndsriksdagarne
härutinnan funnit öfvermäktigt motstånd, egde bättre utsigt att under
ändrade förhållanden få sina önskningar förverkligade. Allt sedan
1840 hade frågan om riksdagens ombildning lifligt sysselsatt sinnena,
och genom lagarne af 1862 hade vidtomfattande förberedelser till
den samma vidtagits. På riksdagen 1860 hade borgar- och
bondestånden anmodat regeringen att framlägga ett nytt förslag till
riksdagens ombildning; med anledning deraf utarbetade justitiestats
ministern frih. Louis de Geer ett sådant, hvilket vid påföljande
riksdag framlades för ständerna och af dem förklarades hvilande.
På riksdagen 1865 skulle den stora frågan afgöras. En allmän
jäsning rådde i sinnena med anledning af det motstånd, som man
väntade från adeln och presteståndet. Med stor liflighet
afhandlades ämnet i tidningspressen och i talrika småskrifter. Störst var
upphetsningen och oron inom städerna; allmogen iakttog derimot
mera lugn och sans.
Enligt det framlagda förslaget, hvilket utgick från grundsatsen
af samfälda val, skulle riksdagen hädanefter sammanträda i början
af hvarje år samt vara fördelad i två kamrar. Första kam marens
cerai
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
