Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Salmer och andliga sånger - Krigssalmer - 1. Vår Gud är oss en väldig borg - 2. Förfäras ej, du lilla hop - 3. Krigsbön (Gud, jag anropar dig)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
och ära, lif och allt:
ske blott, som Gud befallt!
Guds rike vi behålle.
(Sv. salmb. n:r 124.) M. Luther.
2. Förfäras ej, du lilla hop!
Förfäras ej, du lilla hop,
fast fiendernas larm och rop
från alla sidor skalla!
De fröjdas åt din undergång,
men deras fröjd ej blifver lång:
ty lät ej modet falla.
Din sak är Guds: gack i ditt kall
och i hans hand dig anbefall;
så räds du ingen fara.
Ilans Gideon skall än bli spord,
som Herrens folk och Herrens ord
skall manligen försvara.
I Jesu namn vårt hopp är visst,
att de gudlösas våld och list
ej oss, men sig förstörer.
Till hån och spott de skola bli;
med oss är Gud, med honom vi:
och segern oss tillhörer.
(Sv. salmb. n:r 378.) Gustaf II Adolf.
3. Krigsbön.
Gud, jag anropar dig!
Ur dessa dödens töckniga vågor,
omhvärfd af blixtarnas rasslande lågor,
härarnes Gud! jag anropar dig.
Fader, du höre mig!
Gud, jag bekänner dig!
Faller ett löf i höstliga tider,
stupar en härsmakt i brusande strider,
källa af nåd, jag bekänner dig!
Fader, välsigna mig!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
