Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Salmer och andliga sånger - Andliga sånger af blandadt innehåll - 31. Sommaren (Din klara sol, o Fader vår)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
Andliga sång-er af blandadt innehåll.
31. Sommaren.
(Mel. n:r 17: »Nu denna dag förliden är».)
Din klara sol, o Fader vår,
vidt öfver ond och god uppgår,
gör luften mild och dagen ljus
och klär i fägring jordens grus.
Nu vakna upp på höjd, i dal
löf, gräs och örter utan tal;
hvar fläck blir grön, hvar tufva rik
af växter, en ej annan lik.
Ja, ute se vi sommartid
med jorden grön och himlen blid:
hur är det i vår egen själ,
är sommartid i den jämväl?
Har otrons kalla vinter flytt,
har hjärtat lifvats upp på nytt
utaf den klara nådesol,
som skiner från Guds kungastol?
Ack, fattigt blommar dock vår jord,
hur härlig än dess prakt är spord,
mot mänskans själ i tro och hopp,
när lifvets sol för den gått opp.
O Gud, som låter sommar nu
utom oss stråla lugn och ljuf,
låt ock inom oss i vårt bröst
ej råda mörker, storm och höst!
Då först är rätt din sommar här,
när ute sol och blomstring är
och i vårt hjärta lyser klart
den sol, som icke skapad vardt.
J. L. Runelerg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
