Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Fansånger - 38. Fansång (Hell dig, vår fana) - 39. Flaggsång (Sverges flagga, stolta, ärorika)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29
Stormmolnets dunder
öfver dig drog,
lyckan gick under,
blixten dig slog.
Högt du dock lyfte
åter ditt syfte:
fredstid gaf fredsbragder nog.
»Vega» sig trängde
högt upp i nord,
isbältet sprängde,
löste sitt ord.
Ära i världen
vann du på färden,
flagga, at fädernejord.
Signande sväfva
öfver vår id!
Lär oss ej bäfva,
stärk oss i strid!
Sinnen, som vilja
bittert sig skilja,
mana till endräkt och frid
Hell dig, vår fana,
korsfana blå!
Stolt är din bana,
med dig vi gå.
Väntar än nöden,
vinkar än döden,
vakt för din ära vi stå!
Teodor Holmberg.
39. Flaggsång.
(Mel. n:r*6: »Sverge, Sverge, framför allt på jonlen».)
Sverges flagga, stolta, ärorika,
fläkta lifligt under himlens skv!
Mana oss den plikten aldrig svika —
landets sak att främja i hvar by!
Till hvar yngling, till hvar ungmö hviska
om vårt eget svenska fosterland;
tänd för Norden, för den gamla, friska,
nu som fordom unga hjärtans brand!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
