Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 6. Zigenerskans dotter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
46
hoppas på att få det bättre, än de nu hade det. Men knappast hade
Moina uppnått en ålder af sex månader, förrän Camarde, till följd
af längtan till det fria och obundna zigenarlifvet, blef betänkt på.
att lämna sin beskyddarinna.
Ett zigenarband ströfvade just då kring i trakten af Åmål
oeh Camarde lyssnade med begärlighet till zigenarhöfdingens
förespeglingar och anbud, hvarefter hon underrättade grefvinnan om
sitt beslut att förena sig med denna zigenarstam. Denna
underrättelse smärtade grefvinnan mycket djupt, och hon sökte att
genom löften och föreställningar afråda Camarde från hennes
föresats. Men detta var lönlös möda.
— Kira tar jag med mig, sade Camarde, men emedan ni
varit god emot oss, vill jag låta er ha Moina kvar hos er ett par
år till.
— Ni måste lofva mig, att jag får ha henne hos mig för
alltid. Jag vill åtminstone rädda en själ, sade den religiösa
grefvinnan.
— Nej, svarade Camarde. Men ni skall få ha flickan hos
er i sju år, inte en dag längre. Jag kan inte för alltid
öfverlämna mitt eget kött och blod i främmande händer.
Grefvinnan Stålsko bad och bönföll så innerligt och förelade
zigenerskan så fördelaktiga villkor, att Camarde, som ännu stod
hedendomen bra mycket närmare än kristendomen, slutligen lofvade,
att den lilla skulle få vara kvar hos grefvinnan ännu längre
— kanske för alltid.
Sedan detta aftal blifvit träffat och Camarde högtidligen
lofvat hålla detsamma, begaf hon sig, med Kira på armen, iväg
och uppsökte zigenarbandet, hvars höfding var den i denna
berättelse förut omnämnde Joi.
Så ofta bandet sedan drog förbi Åmål, besökte Camarde sin
välgörarinna och Moina, hvilken under sin gudmoders ledning växte
upp till en vacker och förståndig flicka, som med icke ringa
stolthet betraktades af sin moder. Camardes enda önskan, hennes
högsta sträfvan var att få äga hos sig detta barn. hvars mor hon
berömde sig af att vara.
Kira var afundsjuk på sin syster.
Kira ägde ingen af de egenskaper, som gjorde hennes syster
så älskvärd. Af naturen föga rikt utrustad, och uppväxt utan
uppfostran, hade hon för länge sedan glömt sitt dop, som hon
helt och hållet förnekade. Hon skymfade ofta modern för hennes
uttryck af kärlek till Moina, samt beslöt sig för att hämnas för
sitt tillbakasättande.
Grefvinnan Stålsko å sin sida älskade sin skyddsling så ömt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
