83 (Solen i Karlstad : eller "Jänta å ja")

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 11. Mor Kitta menar, att det är troll med i spelet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

83

händelsen. Sedan han gjort detta, skänkte han kronan till kyrkan
såsom ett minne af sin kära dotters frälsning från trollen.

Nu var dottern fri från trollens garn och hon förnyade sitt
doplöfte inför församlingen.

Det är berättadt, att bonden genom gåfvan af brudkronan
blef en så betydande man inom församlingen, att man från den
stånden aldrig vågade börja gudstjänsten i kyrkan, förrän han
hade anländt dit och intagit sin plats i bänken.

Men efter den betan, då trollen blifvit beröfvade sin brud,
kunde ingen bygga och bo på Reseberget, emedan de, som försökte
detta, icke fingo någon rö för trollen, hvilka, saknande guldkronan,
ständigt oroade dem, som uppehöllo sig på berget och refvo ned
de hus, som där uppfördes.

Den forna trollbruden blef sedan gift och välsignad med
många barn samt mycket annat af detta lifvets goda. — — —

Så lyder sagan om Reseberget, dit vi snart komma att föra
våra läsare.

Ett par dagar hade förgått efter mor Brittas besök på
Funkhammar, där hon för Edmunds sjuka mor gjort den ohyggliga
anklagelse, hvilken hennes elakhet föreskref henne.

Mor Kitta var just sysselsatt att se till sina killingar, då
något skuggade i dörren och då hon vände sig om, varseblef hon
att Erik, eller Jerker, som han kallades, stod där rak och lång.
— Men hvad han var olik sig.

Förra gången han varit i mor Kittas pörte, hade han varit
glad och liflig och efter hennes spådom hade glädjen spelat fram
ur hans blickar. — Det hade ju också varit en treflig spådom,
mor Kitta haft. — Inte hade han heller något brännvin med sig
nu, det syntes nog. Fickorna voro tomma.

— Jaså, är det Jerker, som kommer, sade mor Kitta.

— Ja, nu är jag här igen och nu spörjs det, om kära mor
kan hjälpa en stackars sate. Jag tror, att — — —

— Vill Elsa inte — — —

— Det är inte fråga om Elsa nu, svarade Jerker dystert.
Jäntan vill nog bli min, lika mycket som jag vill bli hennes; men
— — Nå det där hör inte hit.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Mon Dec 11 20:53:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/solenikd/0083.html

		Solen i Karlstad : eller "Jänta å ja" / 83 (1904) Author: Gunnar Örnulf - Tema: Värmland Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|