Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 12. Mor Kitta kallar trollen på Reseberget till dans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
100
jänta. Hon är inte som de andra. Hon tror ej i första taget
det onda, som sägs om hennes nästa.
— Nej mor Kitta, allra minst om Jerker, den hederliga
gossen. Jag känner honom, jag, och jag vet, att förr skulle han
låta hugga af sig händerna, än han skulle begagna dem till stöld.
— Men Jerker får inte bli kusk, han — bort skall han från
bruket, och vår Herre vet bäst, hur han skall slå sig fram.
— Ja, kan tänka.
— Men öfvergifven skall han inte bli.
— Säger hon det?
— Ja, så sant jag är en ärlig värmlandsjänta, skall jag
hjälpa honom!
— Elsa?
— Ja.
— Hur vill Elsa hjälpa Jerker?
— Jo, det skall jag säga er, mor Kitta. — Mor, hemma i
gården, är gramse på Jerker — hon vet, att jag håller af honom,
men hon vill, att jag skall ha en annan man, en fin herre. —
Det är hårdt, mor Kitta. — Mor min har bråkat och trugat med
mig, att jag skulle in till Karlstad på källaren där; ty då vi
voro inne i staden fick hon höra, att det var någon, som kallade
mig Solen i Karlstad.
— Solen i Karlstad, eftersade mor Kitta, det var en
prästdotter, som kallades så, för det att hon var så fager.
— Jag har hört det.
— Men nog är väl Elsa lika vacker, som prästdottern var,
och nog blir väl Elsa Solen i Karlstad, om hon kommer dit, det
förstår jag allt. Och vill hon då ha en förnäm herre, så — — —
— Tala inte om det, mor Kitta, inföll Elsa ifrigt. Jerker
skall jag ha eller ingen.
— Men om han genom det här förtalet blir utfattig — — —
— Hör mig mor Kitta!
— Nå, hvad är det?
— Jag har käbblat länge emot mor därhemma, då hon ville
skicka mig till Karlstad för att tjäna hos källarmästaren. Jag
tänkte på Funkhammar, jag, och på kuskhemmet där. Men nu har
jag sagt ja åt mor!
— Har hon?
— Ja.
— Skall det vara bra det?
— Ja — för Jerkers skull.
— För Jerkers?
— Jag skall tjäna — drickspengar får man många på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
