- Project Runeberg -  Solen i Karlstad : eller "Jänta å ja" /
208

(1904) [MARC] Author: Gunnar Örnulf - Tema: Värmland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 18. En intrig

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

208

friherrinnans fönster skulle kunna se honom stiga ur samma åkdon som
Adèle.

Han lät kusken hålla vid värdshuset Mon Boijou på
Norrtullsgatan och därifrån skickade han efter en hyrvagn.

I denna fingo Adèle, Tilda och Elsa taga plats och deras
bagage var ej större än att äfven det fick rum i hyrvagnen.

Adèle lofvade sin kusin, under det att hon hemligt torkade
bort en förstulen tår, att ge sig ut för ett ungt fruntimmer med
sin duenna och sin kammarjungfru, hvilken kommit till Stockholm
för att invänta sin far som skulle komma tillsammans med ett par
andra personer till Stockholm om några dagar.

De skulle taga in på ett hotell, hvilket var beläget alldeles
midt emot friherrinnans Lejonmans hus.

Man kunde ju finna det vara ganska ovanligt, att en ung
och tydligen ganska förnäm flicka reste tillsammans med endast
sin kammarjungfru och ett äldre fruntimmer, hvars utseende
visserligen talade om redbarhet men dock icke var särdeles
vördnadsväckande. Men man hade icke under vägen blott för kärlekskutter
haft tillfälle att tänka på, hvad man skulle säga, då man kommit
fram till Stockholm och den nämda historien var den bästa,
man för tillfället kunde hitta på.

Allt gick bra.

Det var afton, då baronen stannade med sin vagn framför
porten till sin moders hus. En stund förut hade Adèle och hennes
sällskap tagit in på hotellet midt emot.

Friherrinnan var på teatern tillsammans med tulldirektören.

Det var restaurant på hotellet och det var icke ovanligt,
att friherrinnan intog sina måltider där tillsammans med en del
gäster, dels var hon äfven själf ganska ofta bjuden dit som gäst.

Under det att unge baron Lejonman väntade på sin mor,
gick han äfven till hotellet och uppsökte Adèle samt kunde ännu
mer instruera henne.

Två rum som passade Adèle och hennes sällskap voro lediga
och dessa togos genast i besittning. Det var utsikt till
friherrinnans våning från fönstren i dessa båda rum. Adèle och
Lejonman kunde således, när de ville, se hvarandra, — Och redan
därmed var ju mycket vunnit. —

Det blef ett gladt lif för unge Lejonman. Han kände ej
igen sin mor, så mycket hade hon förändrat sig i anseende till
sina vanor. Han nickade hvarje dag åt Adèle genom fönstret och
tycktes hafva fått en särdeles förkärlek för hotellets schweizeri,
ty dit gick han dagligen, ett par gånger om dagen i bland som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:53:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/solenikd/0208.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free