- Project Runeberg -  Solen i Karlstad : eller "Jänta å ja" /
214

(1904) [MARC] Author: Gunnar Örnulf - Tema: Värmland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 18. En intrig

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Friherrinnan kände ju ej till hvarken den unga flickans börd
eller hennes förmögenhetsvillkor.

Hon gick till hotellet för att uppsöka den unga damen, och
var fast besluten för att rätta hela sitt uppträdande mot henne
efter de yttre omständigheterna.

Men hur förvånad blef hon ej, då hon kom in i konversationsrummet
på hotellet, dit hon blifvit visad från Adèles rum, då
hon fann där icke blott Adèle utan tulldirektören, baron Örnnäbb,
under ett mycket lifligt samtal med den unga skönheten.

— Ni här! utropade friherrinnan.

— Ni också, fru friherrinna! svarade baronen.

— Ett oväntadt möte?

— Detsamma jag säger.

— Hvad är anledningen?

— För tusan, fru friherrinna, utropade Örnnäbb, ni torde
få erfara, att såväl ni som jag har en förtjusande granne.

— Det är en anmärkning, som jag redan gjort, sade
friherrinnan.

— Rätt väl uppfostrad.

— Därpå kan man ej tvifla, då man ser mamsell.

— Dygdig framför allt.

— Dygden är skönhetens yppersta prydnad.

— Alldeles riktigt. — Sedan mamsell kom till Stockholm,
har hon icke satt sin fot utom porten af detta hotell och icke
tagit mot någon annan än mig.

— Det är ytterligare bevis på mamsells stränga heder.

— Hon är dotter till en landtbrukare i Värmland.

— Det fägnar mig.

— Hon är strängt uppfostrad.

— Det är till hennes fördel.

— Hon har kommit hit till Stockholm för att möta sin far.

— Jag hoppas att få göra hans bekantskap.

— Äfven jag. Han väntas dagligen. —

— Er herr far, mamsell, kan utan tvifvel vara stolt öfver
sin dotter.

— Ja inte sant! Jag har också sagt det.

— Den ljufvaste glädje för föräldrarne är barnens goda
uppförande.

— Ja, just det!

— Jag hoppas få göra närmare bekantskap, mamsell.

— Hör på, det faller ta mig fan något in! utropade tulldirektören
hastigt och oförmodadt samt knäppte med fingrarne, som
det var hans vana att göra.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:53:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/solenikd/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free