- Project Runeberg -  Solen i Karlstad : eller "Jänta å ja" /
239

(1904) [MARC] Author: Gunnar Örnulf - Tema: Värmland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 20. Ett frieri

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

239

att gifva honom sitt samtycke att bli Adèles riddare under
resan.

Så stodo sakerna, då en annan omständighet inträffade och
slog ned som en bomb i friherrinnan Lejonmans salong.

Baron Örnnäbb hade blifvit allt mer och mer bemärkt på
högre ort för sina utmärkta egenskaper som tjänsteman; man
började ganska allmänt tala om, att han en gång skulle bli statsråd
— och nu med ens blef han utnämd till landshöfding öfver
Karlstads län — otvifvelaktigt blott ett trappsteg till
statsrådsbefattningen.

Landshöfding Örnnäbb skulle oförtöfvadt tillträda sitt
ämbete såsom höfding i Värmland.

Han måste snarast resa till Karlstad och där taga in i
landshöfdingsresidenset.

Friherrinnan Lejonman, uttröttad af de oupphörliga och
bullrande nöjena i Stockholm — man tröttnar ju på allt, äfven på
det roliga — fick hastigt en alldeles säregen längtan till landsorten
och alldeles bestämdt till Karlstad, och hon förkunnade, att
hon ämnade stänga sina salonger i Stockholm tills vidare och för
en tid slå sig ned i Karlstad samt hvila ut sig där.

Utan att vara alldeles från sina sinnen kunde icke Axel
Lejonman yrka på, att Adèle skulle få blifva hans mor följaktig
till Karlstad. Hvad skulle man tänka om ett sådant förslag?

För det första var det ju ej alls säkerfc, att Adèle skulle
vilja följa med, och för det andra ginge ju då den där historien om
hennes far, som hon väntade, alldeles i kras.

Lejonman kom i en svår dilemma.

Slutligen hittade han på, att han skulle stanna kvar i Stockholm
och naturligtvis Adèle också.

— Men därom ville Adèle ej veta. Hon ville ej vara med
om något vidare bedrägeri.

— Det är enda sättet, utropade Lejonman.

— Nej, det får ej ske, sade Adèle.

— Hvarför?

— Vi komma båda att lida af bedrägeriet.

— Nonsens!

— Tag ditt förstånd till fånga, Axel!

— Tänk själf på din kärlek, Adèle?

— Jag gör det; men jag tänker ej mindre på min heder.

— Den skall ej skadas.

— Vi få malisen mot oss.

— Jag fruktar ej malisen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:53:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/solenikd/0239.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free