- Project Runeberg -  Solen i Karlstad : eller "Jänta å ja" /
250

(1904) [MARC] Author: Gunnar Örnulf - Tema: Värmland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 20. Ett frieri

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

250

Adèle tog för gifvet, att hennes och Axel Lejonmans bedrägeri
var upptäckt och att straffet nu skulle komma. Hon
rodnade och bleknade ömsom.

Örnnäbb fortfor emellertid:

— Jag har inga släktingar, jag har få begär — att lefva
godt och ha gladt omkring mig, är min högsta önskan — och jag
vill på bästa sätt använda mina pengar.

Han tystnade.

— Jag förstår ej, hvart herr baron syftar, sade Adèle.

— Inte?

— Nej, herr baron.

— Nå, då skall jag söka göra mig begriplig.

Nu kommer det! tänkte Adèle. Helt visst vill han ge mig
pengar för att jag skall kunna ge mig af härifrån och dölja min
skam, att jag spelat komedi med honom och friherrinnan Lejonman.

Men baronen fortfor:

— Mitt förslag kan måhända förfalla er litet häftigt. Men
min bästa mamsell gå vi så här, så komma vi om ett halft år att
icke känna hvarandra bättre än vi nu göra. — Det är först efter
bröllopet, som man vet, hvad man har att rätta sig efter — och
vid min ålder har man ingen tid att förlora. — — —

Adèle hade blifvit alldeles blek.

— Herr baron, stammade hon osammanhängande, herr
baron — — — — jag — — — — vet — — — — om — —
— — Herr baron — — — — jag vet — — — jag — — —
vet — — — om — — — Det — — — — där är — — —
är — — — Herr — — — barons ord — — — äro — — —

Örnnäbb, som hade ganska roligt åt hennes förvirring
inföll nu, besluten att slå ett slag med detsamma:

— Mamsell Adèle! — Jag är ungkarl! — — Jag har en
hög och väl betalad tjänst — — — Jag har dessutom sextio
tusen riksdaler i årlig ränta — — — Men det sorgliga är, att
jag har mina femtio år på nacken — — Att ha mycket pengar
är en fördel, men att ha många år bakom sig, är en nackdel. —
I lång tid hafva bullrande nöjen och de sköna konsterna samt
min tjänstgöring varit nog för mig. Men sedan jag lärt känna
er, mamsell, har det blifvit annat med mig. Jag har kommit
underfund ined, att jag är en enstöring. — I bland förskräcker mig
min ensamhet, och jag har fått den föreställningen, att ni skulle
anta mig till gemål. Därför frågar jag er rent ut: Vill ni gifta
er med mig, mamsell?

— Men herr baron, stammade Adèle.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:53:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/solenikd/0250.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free