Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 20. Ett frieri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
251
— Ja, ja, jag förutser edra inkast och invändningar
mamsell! utropade Örnnäbb. Ni har ingen kärlek för mig, det är
ganska enkelt och naturligt. Man kan ej uppväcka kärlek hos
en ung flicka, då man kommit till min ålder. Men ni får älska
mig, som ni vill och som ni kan, jag får vara nöjd med smulorna
från den rikes bord såsom Lazarus, den fattiga själen. Ni skall
tillåta mig, att bevisa er min kärlek på mitt vis, jag begär
ingenting mer.
— Men, sade Adèle med möda, jag försäkrar er, herr baron,
att jag ej har någon böjelse för ett giftermål.
— Skönt! Det är just ett skäl för er att gifta er med
mig! utropade Örnnäbb.
— Herr baron drager så underliga slutsatser, sade Adèle.
— Underliga kunna de synas vara, men de äro helt
naturliga.
— Jag förstår inte.
— Jag skall förklara mig. Se här min plan: Jag skall ej
nödga er att köpa lyckan. Ni skall ha er egen våning här i
residenset — jag skall ha min. — Jag skall komma och
frukostera med er, när ni vill tillåta det. Jag skall förekomma edra
önskningar. Jag skall göra allt för att taga väl emot edra
vänner — men jag skall, om ni önskar det, frikalla er från att se
mina. I utbyte mot allt detta skall ni lofva mig — — blott
erkänsla. Om ert hjärta är fritt, bör jag anstå er. Låt oss genast
komma öfverens och göra upp saken med detsamma.
— Jag erkänner, som jag bör och måste, herr baron, allt
det grannlaga i herr barons uppträdande och ståtliga förslag —
— Och ni samtycker?
— Jag kan det ej, herr baron.
— Ah! En nyck!
— Jag har förut haft äran säga er, herr baron, att jag icke
nu har någon lust att gifta mig.
— Jag förstår! Lusten kommer litet senare.
— Det är något, som jag icke kan säga.
— Och om ni får den lusten, kanske det icke är jag som
uppväcker den! — — Fördömdt! — — Ah, jag tänker på en sak.
Lusten att gifta er säger ni, kan komma litet senare. Men man
förutser icke, man kan ej få lust till något, utan att redan litet
känna den där lusten! Har ni någon böjelse? Ert svar skall
afgöra mitt öde!
— Herr baron! —
— Inga omvägar mamsell! jag är uppriktig mot er och ni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
