Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 25. Brefvet från Axel Lejonman och följden däraf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
324
— Nej, hennes ressällskap skall föra henne på en annan
båt, en båt, som går till Sydamerika.
— Måtte hon förgås på sjön, att hon aldrig kommer åter.
— Hon skall aldrig komma åter.
— Ni vill väl aldrig låta mörda henne?
— Nej, Gud bevare mig för blodsskuld. — Hon skall
därnere i Sydamerika säljas som slafvinna.
— Det är bra, sade friherrinnan.
— Men det kostar!
— Hvad? Hur mycket?
— Om två dagar skall jag hafva äran säga summan.
— — — — — — — — — — — — — — — — — — —
Efter två dagars förlopp träffades friherrinnan och kolportören
åter.
— Hvad har ni att förkunna? frågade friherrinnan.
— Jag har funnit ressällskap.
— Hurudant?
— Ett oförvitligt äkta par.
— Det är bra. — Och priset?
— Femtontusen riksdaler — då tar jag ändock intet för
mitt angenäma besvär att vara friherrinnan till tjänst.
Friherrinnan betänkte sig ett ögonblick. Därefter förklarade
hon sig acceptera priset men med villkor, att hon skulle få
bevis för, att Adèle verkligen kommit på båt destinerad till
Sydamerika.
Kolportören lofvade detta.
— I detta pris ingår ej biljettpriset till England och
passafgiften, sade kolportören. Detta blir en extra utgift.
— Må så ske, blott jag får tillfredställa mitt hämndbegär,
sade friherrinnan.
Dagen därpå for hon hem till Karlstad.
När hon varit hemma en dag, sade hon till Adèle i
smeksam ton:
— Det har kommit bref till mig från Axel.
— Ack, så roligt! utropade Adèle. Jag hoppas, att han nu
är fullkomligt återställd.
— Nej, käre du, det är illa bestäldt med honom.
— O, min Gud!
— Det är sorgligt, att han nu skall vara så långt borta
från oss.
— Hvad det skulle vara ljuft att få vårda och trösta honom.
— Han längtar också mycket efter oss, efter dig i synnerhet,
hvilket ju är en naturlig sak.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
