- Project Runeberg -  Solen i Karlstad : eller "Jänta å ja" /
334

(1904) [MARC] Author: Gunnar Örnulf - Tema: Värmland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 26. Jerger gör ett betydelsefullt fynd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

334

Funkhammar, än hvad hon nu gör, där hon sitter som en förnäm och
högadlig änka på det dystra Stora Högåker, utan umgänge och utan
någon, som frågar efter sig.

*



Brukspatronen for till Stockholm och fann sin son.

Han förde honom, Moina, Jerker och Kurre med sig hem.

Scenerna vid mottagandet på Funkhammar förbigå vi. De
voro allt för ömma och hjärtliga, för att de skulle kunnna
beskrifvas med ord.

Edmunds mor hade dock svårt att i början kunna förlika
sig med Moina, ty hon kunde ej underlåta att tänka, det Moina
ändå varit den, som stulit Edmund. Hon var ju en zigenerska
och den där historien om, att hon var fosterbarn åt grefvinnan
Stålsko i Åmål, det trodde brukspatronessan alls inte på.

Edmund vittnade visserligen alldeles oombedd om, att Moina
varit så god mot honom, och att hon kommit till honom som en
räddande ängel. Men frun hade dock svårt att tro allt detta.
Hon tyckte, att det lät som en saga. Och som Edmund ju var
blind, skulle man ju lätt hafva kunnat missleda honom. Hon
fortfor att tro, att Moina stulit barnet, och att hon gjort det för
att genom Edmunds sång kunna skaffa sig själf uppehälle.

Det kunde, ej ens det, skingra hans moders misstankar, att
Moina hade penningar kvar, att hon sade, det dessa voro Edmunds,
och att hon ville lämna dem ifrån sig.

Brukspatronen lät telegrafiskt efterhöra i Åmål grefvinnan
Stålsko, men fick svaret, att hon flyttat därifrån, man visste ej
hvart.

Brukspatronen vände sig då till prästerskapet för att få
reda på, hvart grefvinnan flyttat och fick det svaret, att hon
låtit transportera sitt prästbetyg till domkyrkoförsamlingen i
Göteborg.

Brukspatronen skref då till prästerskapet i sagda församling,
och så fick han reda på, hvar grefvinnan uppehöll sig.

Han skref genast efter denna underrättelse och hörde sig
för, om hon haft en zigenarflicka vid namn Moina till fosterdotter
och i så fall, under hvilka omständigheter hon förlorat henne.

Med omgående post kom det svar från grefvinnan, hvilken
noggrant redogjorde för saken, och det befanns då, att hennes
uppgifter på det nogaste stämde in med Moinas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:53:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/solenikd/0334.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free