- Project Runeberg -  Solen i Karlstad : eller "Jänta å ja" /
363

(1904) [MARC] Author: Gunnar Örnulf - Tema: Värmland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 30. Gamla tanter - Kap. 31. Harald Lejonman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hvilket slag som helst på en persons stånd eller förhållanden, i
synnerhet om man icke nogare känner personen i fråga. —

Det bör i förbigående anmärkas, att löjtnant Hammelhufvud
och häradshöfding Waldenberg voro bekanta med hvarandra förut.
De kände hvarandra från Stockholm, meddelade häradshöfdingen
fröken Lydia upplysande.


                                 ————


                                 Kap. 31.

                                 Harald Lejonman.

Fröken Lydias kära Venersholm, där det annars enligt regeln
plägade vara ganska tyst och stilla, hade således fått främmande,
och därtill främmande i mängd.

Grefvinnan Malin Stålsko syntes fröken Lydia vara ovanligt
glad och munter och af hennes stränghet mot sin dotter syntes
nu ej ett spår. Hon såg ofta på fröken Lydia med ett uttryck
af välvilja, som mer än en gäng lockade hennes dotter fram till
hennes för att kyssa hennes hand.

Så snart man ätit middag, begaf man sig till trädgården,
där kaffe skulle drickas i löfsalen.

Häradshöfdingen berömde utsikten därifrån öfver Venern till
Lurö; men löjtnanten brydde sig icke om denna. Med en förnäm
blick utåt Venerns härliga vatten yttrade löjtnanten, att
utsikten från löfsalen på intet sätt kunde jämföras med utsikten
från Norrbro i Stockholm öfver Riddarfjärden med Strömsborg
uti.

— Jag har sett mig ganska mycket omkring, sade han, och
jag vågar påstå, att i hela Sveriges rike finnes icke maken till
stad till Stockholm. Där får man allt, hvad man vill ha, ja allt
— för pengar. Har man bara pengar, så behöfven man inte
genera sig.

Häradshöfding Waldenberg sade då, att blott man var adelsman,
så fick man nog pengar.

— Däremot, yttrade han vidare, händer det, att månget dumt
får, mången dum hushållare, hvilken har pengar som gräs, likväl

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:53:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/solenikd/0363.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free