Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 31. Harald Lejonman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att du kommer att bli så kär i Harald, att du vill ha honom så
gärna som du vill lefva.
— Det är inte sagdt.
— Vill du slå vad?
— Nej.
— Ser du! Du är inte säker?
— Inte kan man slå vad om en sådan sak!
— Den rara gossen. Du kan inte tro, hvad han är hygglig.
— Därpå har jag inte tvinat.
— Och hvilken heder har han gjort och gör åt sin familj.
— Det tror jag också, men det är väl inte därför sagdt, att
han och jag passa för hvarandra.
— Det göra ni!
— Man vet det inte.
— Jo, jag och alla andra förståndiga människor veta det.
— Nej tant!
— Vi hafva tänkt, att Harald bör resa utrikes, söka tjänst
vid något utländskt hof eller vid någon legation i utlandet. Hans
kusin, Axel Lejonman är ju vid svenska legationen i England.
Vi hafva tänkt, att Harald skulle kunna få tjänst hos svenska
legationen i Paris.
— Åh!
— Och nog skulle väl du som hans fru vilja följa med
honom till utlandet alltid?
— Hm!
— Tänk att få komma till Paris!
— Det vore visst gudomligt.
— Jag minns nog, jag, hur du blef förtjust öfver Stockholm,
när du var där med din mamma och generalens. Jag har
fått läsa några af dina bref, som du skref till vänner och bekanta
efter denna färd.
— Har tant!
— Ja!
— Hur har tant kommit åt dem?
— Det hör inte hit.
— Men det är då nedrigt att visa mina bref.
— Kära barn.
— Jag skall aldrig, aldrig mera skrifva bref.
— Det kommer du nog att göra! — Vänta bara, tills du
kommit som Harald Lejonmans äkta vif till Paris!
— Det gör jag aldrig.
— Få se!
— Aldrig! Aldrig!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
