Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 33. Artisten Penselström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
391
Van Elburg ville icke öka den af honom bestämda summan
med en enda skilling; men detta oaktadt beslöt man, att bröllopet
skulle firas om åtta dagar.
Den följande morgonen återvände Wilhelm med sin far till
Amsterdam. Knappast hade de lämnat Broeck, förrän den unge
mannen utbrast:
— Ni har då ändrat åsikt, min far?
— I hvad fall då?
— Ni har ju antagit den hemgift, som mäster van Elburg
bestämt för sin dotter?
— För hvem håller du mig, Wilhelm? Låt du mig bara
sköta saken och fråga ej, ty du förstår ingenting. Den affär,
vi uppgjort, är viktig, tio gulden för tusen sillar är mycket
pengar. —
Ändtligen inföll bröllopsdagen, och Woerden och hans son
redo åter till Broeck.
Ett stort antal vänner och släktingar voro redan samlade i
den stora salen hos mäster van Elburg, men den gamle köpmannen
emottog sina gäster med ett så blekt och vanstäldt utseende,
att Wilhelm fruktade någon dålig nyhet.
Den gamle Woerden delade likväl ej på minsta vis sin
sons oro; han kände allt för väl orsaken till gubben van Elburgs
nedslagenhet.
— Hvad går åt er, mäster Elburg? sade han under ett
skrymtsamt leende. Ni ser ju alldeles förstörd ut.
— Ack min vän, blef svaret, jag har råkat i den största
förlägenhet och jag måste tala vid er.
— Men hvad fattas er då? — — Är ni ej belåten med
giftermålet? Säg rent ut. Det kan ännu tillintetgöras.
— Min ledsnad gäller något helt annat, svarade van Elburg.
— Nå, låt då först vigseln äga rum; jag ändrar aldrig mina
affärers gång. Jag har kommit hit för att bevista min sons
giftermål med er dotter; börja därför med det, sedan står jag till
er tjänst.
Man begaf sig genast till kyrkan och några minuter efteråt
var det unga paret vigdt. —
— Ni lofvade att höra mig, sade van Elburg till Woerden,
så snart de kommit hem från kyrkan. Vill ni följa mig in på
mitt kontor?
— Må ske!
— Som ni vet, stammade van Elburg samt låste omsorgsfullt
igen dörren, har jag lofvat leverera till er fyrhundratusen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
