- Project Runeberg -  Solen i Karlstad : eller "Jänta å ja" /
435

(1904) [MARC] Author: Gunnar Örnulf - Tema: Värmland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 38. Nattliga äfventyr

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

435

Men fröken Lovisa var ej alls vid humör att låta sig
tillrättavisas, utan fortfor:

— Ja, jag säger vilda människor; ty för min del måste jag
sannerligen tillstå, att jag icke det minsta kan bry mig om
människor, hvilka med kallt blod vilja mörda hvarandra.

— Hu, jösses!

— Om jag hade min målare lyckligt och väl här ur deras
sällskap, så skulle jag inte det ringaste fråga efter, om de öfriga
sköto på hvarandra, om det också vore dag ut och dag in, natt
ut och natt in, fullföljde fröken Lovisa sin mening.

— Det är hädiskt att säga så, opponerade sig »tant Brita.»

— Det var en oväntad bekännelse, kära Lovisa, sade
fröken Rebecka.

— Ja, kära syster, det säger jag också — en högst oväntad
bekännelse, ifyllde »tant Brita.»

— Har du då glömt vår öfverenskommelse, Lovisa? sporde
fröken Rebecka.

— Hvilken öfverenskommelse?

— Skulle inte vår kära Harald ärfva oss?

— Mins du inte det, eftersom du kan prata på det där
sättet?

— Pratar jag! utropade fröken Lovisa uppfarande.

— Ja, alldeles som om du hade hufvudet under armen,
förklarade fröken Rebecka.

— Nej min syster, det är inte så bara en lek heller!

— Hvilket?

— Duellen!

— Vår stackars Harald!

— Min arme Penselström.

— Med honom är det ju ingen fara.

— Han är ju bara sekundant.

— Jag menar, det är ganska allvarsamt, sade fröken Lovisa.

— Det är värre för de andra.

— Och för mig! sade »tant Brita.»

— Jag vet inte, hvarför jag skulle uppoffra mig mer än
andra, predikade fröken Lovisa.

— Uppoffra — — —

— Ja, sade fröken Lovisa, jag tänker visst inte plundra
mig själf för Haralds skull.

— Låt oss segla efter dit! utropade »tant Brita» energiskt.

— Till Lurö?

— Ja!

— Till den blodiga stridsplatsen?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:53:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/solenikd/0435.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free