Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 41. Statsrådet, baron Sigurd Örnnäbbs död
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
465
vid ett af Förenta staternas förnämsta elektriska bolag, för hvars
räkning han nu för första gången var i Sverige.
Hans mission här i landet vore, sade han, att förbereda en
af bolaget länge närd plan att anlägga elektriska järnvägar i
Sverige samt möjligen inköpa Trollhättefallen och Gellivare järnverk.
— Det var inte små affärer, det där, sade baron Örnnäbb
leende.
— Nej. — Men innan han på allvar kunde ta itu med detta
arbete, måste han lära sig förstå och tala svenska och som han
sade sig vara allt för nervös för att lik en skolpojke läsa läxor,
så ville han genom samtal inhämta språket. Som han därjämte
ofta komme i behof af en tolk och som en yrkeslärare därtill icke
vore passande, bad han fru Kurzhalls skaffa honom en lämplig
lärarinna, hvilken på samma gång kunde åtaga sig att blifva hans
ciceron. Hon borde om möjligt vara bildad, men framför allt
ung och behaglig samt musikalisk och äga ett fläckfritt rykte.
På sistnämnda villkor lade han en särskild vikt, emedan han var
ytterst rädd för att kompromettera sig.
Då fru Kurzhalls påpekade svårigheterna af att här i
Sverige finna någon bättre dam, som på samma gång kunde förena
alla dessa villkor och vore villig att blifva ciceron åt en
utlänning, svarade han, att han icke såge på kostnaden utan gärna
betalade 500 riksdaler i månaden eller till och med mera, om
någon fullt kompetent person ville åtaga sig hans undervisning,
som borde meddelas under en eller annan timmes promenad
dagligen. Hans adress var hotell Rydberg, där han förhyrde tre
rum för sig och sin betjänt.
Fru Kurzhalls, som icke utan skäl funnit arfvodet särdeles
lysande, hade därvid kommit att tänka på mig och lofvat göra
sitt bästa för att uppfylla den »förnäme» främlingens önskningar.
Hon kallade mig för den skull till sig och frågade mig, om jag
kunde och ville åtaga mig uppdraget.
Saken föreföll mig minst sagdt något mystisk, men detta
bestämde mig också genast och jag lofvade att antaga platsen
och tillskrifva främlingen under den uppgifna adressen.
— Så gingo några dagar till ända, utan att jag hörde något
från den mystiske främlingen.
— Hördes han ej vidare af?
— Jo — men under tiden, som jag väntade på svar å min
ansökan om platsen, gjorde jag efterforskningar om honom och
fick veta, att en mister Willy Food och hans »vän» Alexander
Grey — där hade jag således »betjänten» — några dagar förut
bott på hotell Rydberg, men sedan flyttat därifrån, hvart visste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
