Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 41. Statsrådet, baron Sigurd Örnnäbbs död
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
467
mellan mitt värdfolk och mister Willy Food, högeligen befarade,
att min plan om utforskandet af den sistnämndes verkliga afsikter
lidit ett starkt afbräck, underlät jag likväl icke att söka
vidare upplysningar om hans person.
Dels genom skriftväxling till Södertelje, dels genom muntligt
samtal med vederbörande därstädes fick jag således utrönt,
att under hela den vecka, som mister Willy Food sagt sig skola
tillbringa i nämnda stad, ingen person med hans vanor och
utseende därstädes uppehållit sig.
En direktör för ett svenskt elektriskt företag, som fått höra
historien om den amerikanska ingeniören och förmodligen befarade
konkurrens, hade vid efterforskningar om hans identitet erfarit,
att ingen firma med det af honom uppgifna namnet existerade i
Amerika.
— Han var då en stor bedragare.
— Ja, en bedragare af renaste vatten. — Samtidigt gjorde
jag ytterligare efterforskningar å Hotel Rydberg, där man
upplyste mig om, att mister Food och hans vän för några dagar sedan
hade uppgifvit sig hafva hyrt våning i ett hus vid Smålandsgatan,
hvilken uppgift vid efterhörandet i sagda hus befanns vara
fullkomligt osann.
— Han skulle hafva anmälts för polisen, sade baron
Örnnäbb.
Den unga damen fortfor:
— Egendomligt nog läto de fortfarande adressera sina bref
till hotell Rydberg. — Då man inte gärna kan antaga, att någon
blott för roskull meddelar falska adresser och uppgifter om sig,
tycktes sålunda allt vittna om, att de intressante främlingarne
hade ett viktigt skäl för att insvepa sina personer och
förehafvanden i en mystisk slöja.
Mer än fjorton dagar hade förflutit efter mister Willy Foods
första besök hos mitt värdfolk, då han en hvardagsförmiddag åter
uppenbarade sig och under ett längre samtal helt omotiveradt föreslog
fru Forslund att följa honom »till söderns varma länder.»
— Det var mig en fräck krabat.
— Att göra en gift hustru ett sådant förslag!
— Hvad svarade hon?
— Att han fick aflägsna sig med ett afslag behöfver ju
knappast sägas.
— Nej visst.
— Till mina öron nådde kort efteråt ryktet om några
förnäma utlänningar, däribland till och med en rysk furste, hvilken
på senare tider flitigt besökt restauranter, teatrar och äfven sämre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
