Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 45. Sargade mödrahjärtan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
499
och med, Isabella och jag, samt gräto båda, blandande hvarandras
tårar.
Och jag, som hade fruktat, att hon skulle fördöma mig.
Hvad man dock kan misstaga sig om människor.
Conrad Stålsko ligger ännu nästan sanslös, men han visar
likväl tecken till lif. — Doktorerna frukta dock allvarligt det
värsta. Conrad hade genom slaget, som han fått af kandelabern,
hvilken Ludvig i vredesmod slungade i hufvudet på honom, blifvit
åsamkad en hjärnskakning och läkarne frukta, att han blir
sinnesrubbad, om han kommer att få lefva. Med visshet kan dock
ännu intet sägas. —
Som Isabella Stålsko till följd af sin salig mans oerhörda
slöseri, lefver i ganska små omständigheter, isynnerhet som hennes
gård ger helt liten afkastning och skulderna efter mannen ännu
trycka henne, så erbjöd jag mig att betala alla omkostnader för
hennes sons sjukdom och vård, äfvensom att hjälpa till att sörja
för hans framtid, om det nu skulle blifva så olyckligt, att han ej
vidare skulle kunna användas inom armén.
Jag sade henne, att det var min plikt att göra detta, att
jag var mer än olycklig genom det som skett, men att jag själf,
personligen, var alldeles oskyldig till den hemska olyckan.
Isabella snyftade och grät i mina armar och jag gjorde det
icke mindre. — Upprepade gånger sade hon mig, att hon ej kunde
hysa hat till mig, för det att våra söner kommit i gräl och för
det att detta fått ett så olyckligt slut.
Nu är jag åter hemma på Stora Högåker efter färden till
Svaneholm.
Det sista, Isabella sade mig, var dessa ord:
— Du är olyckligare än jag, Elsa. Jag hyser ett innerligt
deltagande för dig!
Hon är en ädel kvinna denna Isabella.
Snälla mamma, kom hem till Stora Hödåker och tag Tilda
med hit. Mitt hufvud värker, att jag är riktigt yr däraf.
Din olyckliga sonhustru
Elsa.
Såsom af brefvet synes, var förhållandet mellan gamla
grefvinnan Lohufvud och Elsa numera det allra bästa.
När Tilda slutat läsa detta bref, suckade gamla grefvinnan
djupt och sade:
— Milda Gud! Att jag på min ålderdom också skulle
behöfva upplefva detta! Denna oerhörda skandal är den andra i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
