- Project Runeberg -  Solen i Karlstad : eller "Jänta å ja" /
527

(1904) [MARC] Author: Gunnar Örnulf - Tema: Värmland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 48. På sabbatsmorgonen - Kap. 49. Klander

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


         Helgdagsklädda skaror strömma
         Hän till templet vigdt åt Gud,
         Kallade af klockors ljud,
         Att där lifvets sorger glömma.

*



         Kap. 49.

         Klander.

Det är långt ifrån alla, som göra goda gärningar.

Men de flesta människor kunna klandra och de klandra äfven
gärna sina medmänniskors göranden och låtanden och det fastän
de själfva ofta äro värda ännu mera klander. Men så är den
gamla historien, att människan ganska lätt ser grandet i sin
nästas öga men icke ger akt på bjälken i sitt eget.

Klandret träffar en människa lika lätt, om hon gör en god
gärning, som om hon gör en dålig.

Och det är visst, att Elsa Lohufvuds handling att taga
hand om den beklagansvärda Magdalena Svennlund, blef underkastad
en mycket skarp kritik af en massa slamrande och skvallrande
människor. Hon bedömdes mycket illa och mycket elakt, och till
och med tidningarne togo till orda om hennes handlingssätt.
Man ville påstå, att hon ville spela barmhärtig för att göra sig
populär.

Så skeft kan en god handling bedömas. Men man må trösta
sig med, att det är illvilja, som bedömer den så och den
illvilliges tal bör man kunna sätta sig öfver.

Äfven gamla grefvinnan Lohufvud uttryckte sitt missnöje
med Elsa, för det att hon tagit sig an Magdalena Svennlund.
Hon hade många »om» och »men» att anföra; men alla hennes
utfall studsade mot Elsas själfkritik och lugna samvete.

Slutligen en dag beslöt Elsa att göra absolut slut på sitt
mellanhafvande med sin svärmor i denna sak.

När därför den gamla grefvinnan kom med sin gamla visa:

— Hvad tror du folk säger om din befängda idé att taga
upp till dig den där dottern till skarprättaren!

Så svarade Elsa:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:53:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/solenikd/0527.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free