Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 49. Klander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Till allt folkets och ej minst grefvinnan Elsas stora förundran
befanns det, att detta konvolut innehöll ett dokument, i hvilket
skarprättaren bad grefvinnan Elsa Lohufvud att efter hans
död taga sig an hans dotter.
Grefvinnan hvarken visade tillbaka eller svek förtroendeuppdraget,
hvilket hon ju redan förut själfmant åtagit sig.
Det befanns nu också, att Arvidstorp alldeles icke var
statens egendom, såsom man förut allmänt trott, utan att Svennlund
hade köpt det.
Stället såldes nu med växande gröda och den summa, som
därigenom kom in, sammanlagd med den summa, som auktionen
på lösöret inbragt, uppgick, då denna hopslagna summa i sin tur
lades till den kontanta kvarlåtenskapen efter Fredrik Svennlund,
till niotusen femhundra riksdaler riksgäld.
Grefvinnan Elsa Lohufvud deponerade hela denna summa
oafkortad uti riksbankens afdelningskontor i Karlstad för Magdalena
Svennlunds räkning. Själf bekostade grefvinnan Elsa Magdalenas
utstyrsel för resan till Sydamerika, hvarjämte hon gaf henne
en rätt ansenlig bankanvisning för de första kommande behofven.
Biljetten till Sydamerika betalades till allmän förvåning af
gamla grefvinnan Louise Lohufvud.
Om hon gjorde detta af tacksamhetskänsla för den välgärning,
Magdalena och hennes far utöfvat mot »Lill-Ludvig», eller
om hon gjorde det i ren glädje för att från Stora Högåker få
aflägsnad skarprättarens dotter, lämna vi osagdt.
Grefvinnorna Louise och Elsa samt grefve Conrad Stålsko
följde fröken Maria von Gryning och Magdalena till Göteborg, där
de båda flickorna fingo ett angenämt ressällskap med en engelsk
läkare och dennes fru, hvilken i sig själf var norska, och hvilka
hade varit på besök i Norge hos doktorinnans släkt, samt nu skulle
resa tillbaka till Sydamerika och voro väl bevandrade i Bouenos-Ayres
samt kände väl till, hvarest mister och mistris Warnwright,
fröken Maria von Grynings syster och svåger, bodde.
De reste alla.
Då emigrantfartyget var kommet till de yttersta skären af
den svenska kusten, tog Magdalena upp en liten uppbyggelsebok
och läste andäktigt följande små verser af E. K—n:
Hur skönt att äga Jesus
I lifvets sköna vår,
Att hvila vid hans hjärta,
Dit ingen storm mig når.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
