Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Kap. 50. Felslagna förhoppningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
538
skulle jag allt lära henne annat, det skulle jag visa den fina
grefvinnan, jag, det vill jag lofva.
— Du har ju inga fordringar?
— Jo, det har jag!
— Hvilka då?
— Jo, en rik och förnäm fru behandlar ej sina fattiga
släktingar, som hon vill, det skall jag säga!
— Du skall inte tala så, Matilda, sade modern suckande.
Men Matilda knyckte endast försmädligt på det väl friserade
lilla hufvudet, svängde sig om på klacken ett hvarf och
trippade på tåspetsarne ut ur rummet.
*
Grefvinnan Elsa Lohufvud besökte ofta sin sjuka syster
samt styrde om, att hon fick god läkarevård, hvarjämte hon försåg
henne med det, som hon kunde tänka skulle stäfja eller lindra
sjukdomen, och alldenstund hon insåg, att Matilda var en
fullkomligt olämplig vårdarinna, så anskaffade hon en äldre och
erfaren kvinna till sin systers sköterska.
Den sjuka Hilma Sandvall klagade bittert sin nöd för sin
förnäma och hjälpsamma syster och sina farhågor för sin dotter
Matilda, hvars framtid hon såg i allt annat än ljus dager.
Grefvinnan lyssnade deltagande till henne.
— För Jenny — det var änkan Sandvalls äldsta dotter —
för Jenny har jag ingen oro, sade den sjuka, hon har alltid skött
sig mycket väl och hon är af en så allvarlig och stadgad
karaktär och hon har alltid gjort mig glädje.
— Den goda flickan, sade grefvinnan.
— Men fortfor den sjuka, för Matildas framtid fasar jag.
— Det skall du inte göra, Hilma, förmanade grefvinnan.
— Hon är så yr, suckade änkan.
— Yrheten går nog bort.
— Hon är envis utan like.
— Det skall slipas af.
— Och så tanklös hon är sedan.
— När hon blir äldre, blir det nog bättre.
— Nej, jag tror aldrig det slutar väl för hene.
— Vi skola hoppas det bästa, kära Hilma.
— Mig lyder hon inte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 20:53:12 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/solenikd/0538.html
