Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 52. Furstinnan Eveline Bolsky
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
557
båda grefvinnorna, så fort som hennes gamla, nu af räddsla
darrande ben kunde föra henne framåt.
— Rättvisa himmel! utropade hon.
— Hvad är det Tilda? ropade båda grefvinnorna uppfarande.
— Ring, ring för Guds barmhärtighets skull på hela
betjäningen! stönade Tilda.
— Men hvad är det då?
— Hvad har händt?
— Tala!
— Sätt dig Tilda! Du darrar ju i hela kroppen.
— Hvad vill du säga?
— Förstudörren till biblioteket står på vid gafvel.
— O, Gud!
— Och på ottomanen ligger — — —
— Ludvig? utropade grefvinnan Elsa och sprang upp
likblek af ångest.
— Död?
Gamla grefvinnan Lohufvud kunde få fram endast detta
enda ord.
— Nej, nej, nej! storskrek Tilda. Ring, ring bara!
— Hvem ligger där?
— Ett fint klädt fruntimmer!
— Hvem är hon?
— Jag vet inte. Jag känner henne inte.
De båda grefvinnorna stirrade på Tilda och togo för gifvet,
att hon sett i syne och skrämt upp sig själf.
— Du yrar Tilda! sade grefvinnan Elsa.
Tilda svarade nu ingenting. — Det var icke sed, att hon
fick ringa, då någon af grefvinnorna var med inne i rummet; men
nu bröt hon helt tvärt mot denna sedvänja och fattade tag i
klocksträngen samt ringde så häftigt och ihållande, att hon aldrig förr
ringt så, sedan hon kommit till Stora Högåker.
Tjänarne, som hörde den ihållande ringningen, kommo
tillskyndande och nu följdes alla åt ut i biblioteket.
Det första, som gjordes, var att man stängde fönsterdörren,
hvilken, alldeles såsom Tilda sagt, stod öppen. Ljusen, som
medtagits, fläktades ut af stormen och måste flera gånger tändas ånyo
och snöa hade yrt in och bildat stora drifvor på golfvet.
Man fann den okända kvinnan, just där Tilda sagt sig hafva sett
henne och de båda grefvinnorna gjorde sig samvete öfver, att de
ej från första ögonblicket hade lydt Tilda och ringt utan i stället
misstrott henne och tagit för gifvet, att hon sett i syne.
Grefvinnan Elsa och den unga hushållerskan undersökte den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
