Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 52. Furstinnan Eveline Bolsky
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
563
furtinnans båda barn hade äfven skyndat att infinna sig vid sin
moders jordfästning.
Furstinnan Eveline Bolsky hade ett växlande lif bakom sig.
Det torde vara i friskt minne, att grefvinnan Louise talat
med Tilda om Eveline och slutat med dessa ord:
»Eveline, den arma fader- och moderlösa flickan flydde från
oss kort efter sedan musikläraren, som hon älskade, togs in på
dårhuset. — Jag vet intet mer om henne, än att hon tog vägen
till Paris, där hon genomlefde en firad Cafè-Chantantsångerskas
stormande triumfer och att hon till sist sjönk allt djupare och
— djupare ned — sist jag hörde något om henne var hon en
cocotte på modet bland studenterna uti Quatiè Latin».
Sedan grefvinnan Louise nämnt detta för Tilda, hade hon
emellertid fått ytterligare underrättelser om sin systerdotter.
Eveline hade nämligen under sitt växlande och fjärilsliknande
teaterlif varit gift tvänne gånger. I sitt första äktenskap hade
hon varit förenad med en tysk dragonofficer grefve von Kampf.
I detta äktenskap hade hon ett barn en dotter vid namn Mariana,
hvilken ända från sina allra spädaste år hade vistats bland
främlingar och uppfostrats af främlingar samt endast till namnet
kände sin mor.
I likhet med en massa andra tyska militärer hade grefve
von Kampf icke ägt just mycket annat än sin vackra figur, sitt
namn, sina anor och en mindre förtroendepost vid ett af de små
furstliga hofven. Tyskland var ju den tiden ännu deladt uti en
massa småstater, så små, att deras regenter på en enda dag kunde
resa igenom hela sitt rike.
En förtroendepost vid ett dylikt litet hof kunde ej inbringa
mycket kontanter. — Det var därför alldeles säkert ganska
välbetänkt af Eveline, att hon för att skaffa penningar till huset
fortsatte sitt konstnärslif.
Men en annan sak var, att hemmet blef åsidosatt, alldenstund
Eveline måste mera tänka på sin konst än på sina hvardagliga
sysslor och alldeles icke kunde hon hinna att sysselsätta sig
med sin lilla dotter. — Det var därför en nödvändig sak, att lilla
Mariana skaffades vård utom hemmet. — Hon blef således först
öfverlämnad till en person, en kvinna, hvilken hade ett
uppfostringshem för små barn, en slags barnkrubba i förening med
lekskola.
Sedan flickan vuxit till sig något, blef hon tagen från denna
sin första pension och öfverlämnad till en barnuppfostringsanstalt,
hvilken hade de allra finaste rekommendationer, men hvilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
