- Project Runeberg -  Solen i Karlstad : eller "Jänta å ja" /
595

(1904) [MARC] Author: Gunnar Örnulf - Tema: Värmland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 56. Flykten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

595

smicker, och hans till sliskighet gränsande galanteri. Ja, hon
kände vid blotta åsynen af honom en inre okuflig och obehaglig
förnimmelse af afsky — hon kom alltid ihåg, då han visade sig,
syster Agnes varning till henne samt sina egna drömmar, samma,
natt som den fromma nunnan hade lämnat Rivieran.

Ju oftare sir Augustinus S:t Johns besökte Villa Monte
Parnasse, desto tydligare blef det för Mariana, att hennes mor
blifvit förälskad i engelsmannen med de förnäma laterna och den
hala tungan, samt att hon alldeles icke ansåg sig själf vara för
gammal att för tredje gången träda i brudstol.

Namnet S:t Johns lät ju för öfrigt mycket bra och
distingueradt.

Men hur skulle det gå med hennes rikedomar, om hon
inträdde i nytt gifte?

Hade hon månne reflekterat däröfver?

Änkefurstinnan var af ett mycket eget och besynnerligt
lynne.

*



Vi nämde, att Mariana satt ensam, sorgsen och förstämd, i
aftonsvalkan på sin favoritplats i en af balkongerna till Villa
Monte Parnasse.

Hon hade också skäl att vara förstämd.

Hennes upptäckt, att hennes mor blifvit förälskad uti sir
Augustinus S:t Johns, var intet glädjande för hennes tankar.

Moderns lynne var också, som sagdt, mycket ombytligt.

För ett par timmar sedan hade det kommit till obehaglig
scen mellan mor och dotter. Den hade utspelats kort efter ett
besök af sir S:t Johns, men skulden till uppträdet var nog icke
hans, utan helt och hållet änkefurstinnans.

Scenen hade uppkommit därigenom att ärikefurstinnan uti
mycket retlig och häftig ton yttrat:

— Mariana! Du rent af blamerar mig medels ditt taktlösa
och ogrannlaga uppträdande mot min vän sir S:t Johns.

— Det kan jag inte finna, mamma, svarade Mariana.

— Jo, du bemöter honom ju så kort och tvärt för att ej säga
ovänligt, ja rent af brutalt. Ja jag får säga, att ditt uppförande
mot honom mycket väl skulle kunna såra till och med en mindre
finkänslig och ädel natur än hans.

Mariana svarade ej på dessa anklagelser utan såg blott på
sin mor och molteg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:53:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/solenikd/0595.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free